Christer Betsholtz, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet har tillsammans med sin forskargrupp och forskare vid Sahlgrenska akademin gjort en uppmärksammad upptäckt om blodhjärnbarriären. I musstudier har man upptäckt att så kallade pericyter, små muskelceller på utsidan av blodkärlen, agerar dörrvakt i blodhjärnbarriären.
– Vi tog bort pericyterna i musmodell och det öppnade blodhjärnbarriären på ett sätt som inte påverkade fortplantningsförmågan eller överlevnaden hos mössen, även om vi i ärlighetens namn inte vet om de högre hjärnfunktionerna som styr minne och beteende har påverkats. Principiellt är upptäckten intressant ur ett farmakologiskt perspektiv. Vi kunde följa ämnen från blodbanorna ut i omkringliggande vävnad.
När dörrvakten var borta kunde alltså proteinet och hela antikroppen passera genom blodhjärnbarriären. Att blodhjärnbarriären är stängd till sin natur har att göra med att en del ämnen, som till exempel enzymer och plasmaproteiner, kan vara toxiska för nervcellerna. Upptäckten av öppningarna har väckt stort intresse hos läkemedelsindustrin som har tampats med frågan om hur man via blodbanorna ska kunna distribuera läkemedel vid neurologiska sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och ALS.
– Tillsammans med läkemedelsföretag kommer vi att undersöka om passagerna är tillräckligt stora för att få läkemedel att passera i sådan grad att man kan mäta effekterna av dem. På grundforskningsnivå måste vi fortsätta studera hur pericyterna stänger passagerna. Förstår vi det borde man kunna utveckla ett läkemedel som härmar den mekanismen och därmed kunna öppna och stänga den tillfälligt och vid behov.
När det gäller just stängandet av blodhjärnbarriären har Christer Betsholtz och kolleger redan funnit ett intressant spår.
– Vi använde cancerläkemedlet imatinib som kontroll i några försök och upptäckte att det stängde blodhjärnbarriären. Jag tror att läkemedlet verkar på ett annat sätt än pericyterna. Imatinib binder och reagerar med många olika målmolekyler, framförallt kinaser men även kalciumkanaler. Vi vet i dag inte vilken målmolekyl som stänger blodhjärnbarriären men imatinibs snabba och potenta effekt ger oss ett bra utgångsläge för fortsatta studier.
