Landstingsförbundet gav nyligen ut rapporten Alla kan vinn@! ? e-relationer öppnar vården. Den är en inventering av vad landstingen hitintills gjort, vad de skulle kunna göra i framtiden och problem i anslutning till det senare. Rapporten vill visa hur IT kan användas för att stärka patientens ställning, öka vårdens tillgänglighet samt öka kostnadseffektiviteten i densamma.
Många mindre projekt har redan bedrivits av enskilda landsting. Större satsningar utgör Infomedica (tillsammans med bland annat Apoteket AB) samt Vårdguiden. I rapporten hävdas att landstingen tidigt var ute på Internet. Undertecknad är inte lika imponerad som författarna av vad som åstadkommits. Fem år före landstingen – 1993 ? var till exempel Medical Link ute med medicinsk information och Kroppsjournalen kom 1997. Vid läkemedelsbehandling ger läkemedelsindustrin idag bättre stöd än landstingen.
Patientmakt
Rapporten lämnar vaga exempel på hur patientens ställning kan stärkas med landstingens IT-satsningar. De mest konkreta förslaget är att låta patienterna läsa sina egna journaler via nätet. Men i en refererad studie ansåg hela 51 procent detta vara en mycket ointressant tjänst. 24-timmarsservice för att boka tid, för information och upplysningar på olika språk är däremot värdefulla tjänster för att öka tillgängligheten till vården. I ovanstående studie angav patienterna att de allra mest såg fram emot att kunna förnya sina recept via nätet.
Besparingar
Stora förhoppningar finns att ökad e-kommunikation mellan vården och patienten ska göra den förra mer kostnadseffektiv. Sådana initiativ innefattar tidsbokning via nätet, lämna patientdata (svar på enkäter och testresultat) men framförallt att via information styra patienten till rätt vårdnivå. Nivåstyrning är ett gammalt sjukvårdpolitiskt mål, som åtminstone hitintills inte resulterat i några mätbara besparingar för landstingen.
Rapporten ger heller inget stöd för att utbyggd IT-användning skulle få fler att vända i vårdtrappan. Erfarenheter från England antyder istället att ökad sjukvårdsinformation driver upp efterfrågan på vård. Inte heller en IHE-studie, som rapporten hänvisar till, har kunnat visa att e-kommunikation är kostnadseffektiv för vården.
Få besök
Landstingsförbundet är angeläget att landstingen skall framstå som de centrala e-aktörerna på hälsoområdet. Problemet är att så få besöker landstingens hemsidor. När webbutredningen frågade allmänheten våren 2001 hade 85 procent aldrig besökt en landstingssajt. En förklaring till den låga besöksfrekvensen ges i en refererad undersökning, som menar att landstingen har ett avsändarperspektiv med fokus sin organisation. Patienterna å andra sidan vill ha svar på individspecifika frågor, som de har nytta av. Ytterligare en förklaring är troligen att landstingens patienter framför allt är äldre, som är ovana vid Internet.
Informationsövertag
Rapporten hävdar med rätta att den pågående utvecklingen av patientrollen är en viktigare drivkraft för förändring av vården än teknikutvecklingen. Men klart är, att den senare också påverkar patientrollen. Detta är nog en förklaring till de pågående mångmiljon-satsningar, som den offentliga sektorn gör för att flytta fram positionerna på Internet. Informationsövertag är ett etappmål i striden mellan offentlig och företagsdriven vård.
Alla kan vinna@! ger en bra översikt över Landstingsförbundets intentioner på informationsområdet. Rapporten är emellertid pratig och borde ha koncentrerats. Huruvida alla kan vinna på e-relationer i vården är tveksamt. Undersökningar inom National Health Service (den offentliga vården i England) visar att de stora vinnarna på ökad information ofta är yngre medelklass.