KRÖNIKA: Antibiotikaresistens är ett allt större samhällshot, vilket gör det nödvändigt att ständigt arbeta med denna fråga. Många hoppas att FN:s kommande högnivåmöte om antimikrobiell resistens i september i år ska sätta mer fart på detta arbete i världens länder.
Just nu planerar vi därför inför ett spännande seminarium i höst som ska följa upp FN-mötet och belysa olika aspekter av det som framkommer där.
Antibiotikafrågan liknar miljöfrågorna
Antibiotikaresistens utgör ett stort hot mot den globala folkhälsan och väcker också många tankar och känslor. Det breda användningsområdet för antibiotika innebär att de flesta någon gång kommit i kontakt med dessa livsviktiga läkemedel.
Antibiotikaresistensen jämförs ofta med miljöfrågor då båda är globala utmaningar med komplexa aspekter, saknar landsgränser och är beroende av vår förmåga att förstå konsekvenserna av våra val och beteenden idag, inte imorgon.
Antibiotikaresistensen är samtidigt en naturlig del av bakteriers evolution och därför oundviklig. Det är en process vi inte kan förhindra, men vi kan arbeta för att fördröja utvecklingen och utveckla nya strategier för att hantera den.
Det är avgörande att vi samarbetar globalt och fortsätter att stödja både grundforskning och klinisk forskning. Vi måste också arbeta preventivt för att minska onödig användning av antibiotika, både hos djur och människor, samtidigt som vi säkerställer att antibiotika finns tillgänglig när den verkligen behövs.
Arbete som känns meningsfullt
Helt nya antibiotika med innovativa verkningsmekanismer kan också på sikt komma att introduceras på marknaden, tack vare vetgiriga forskare som inte ger upp. Men det är viktigt att förstå att denna läkemedelsutveckling är en lång process som tar tid. Och när nya antibiotika väl finns, måste vi hantera även dem på ett sätt som förhindrar att resistens utvecklas och gör dem verkningslösa.
Vi måste upprätthålla en ansvarsfull inställning till användningen av antibiotika för att undvika att upprepa tidigare misstag. Alla dessa aspekter är sammanlänkade och påverkar varandra.
Apotekarsocieteten har länge drivit arbetet mot antibiotikaresistens som en fokusfråga. Vi vill vara en mötesplats för viktiga samarbeten och nätverkande eftersom utbyte av erfarenheter och kunskap här är helt nödvändiga.
Att få vara en del av detta är roligt, spännande, utvecklande men framför allt väldigt meningsfullt!
Hittar kraft tillsammans
Under de sju år som jag arbetat med frågan om antibiotikaresistens har jag sett en växande medvetenhet och ökat engagemang från en mängd olika aktörer. När fler engagerar sig, framträder helheten och komplexiteten tydligare och det blir lättare att inse hur den egna organisationen kan bidra. Precis som i forskningen, där en liten upptäckt, som man inte ens visste att man letade efter, blir tydlig och får pusslet att gå ihop.
För Apotekarsocieteten, en oberoende kunskapsorganisation som samlar alla aktörer som arbetar med läkemedel och medicinteknik, är antibiotikaresistens en självklar fokusfråga.
Vi har identifierat flera viktiga kunskapsluckor som behöver fyllas med ny kunskap att föra fram till olika yrkesgrupper och politiska beslutsfattare. Vi försöker alltid hitta de helheter där vi som bäst kan bidra med kunskapslyft eller driva specifika frågor.
Att kunna påverka inom ett område som är så livsviktigt är en drivkraft som ständigt motiverar och utmanar mig. Att förstå komplexiteten och hur olika länder tänker och agerar, det engagerar mig. Som en del av nätverk av aktörer som besitter djup kunskap och förståelse för olika aspekter blir det dessutom lätt att hitta kraft för att driva frågan under ett stort kunskapsparaply.
Ett exempel är samverkansplattformen PLATINEA 2.0, där vi är en av många aktörer som tillsammans vill förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika. Här har många bra arbeten, studier och viktiga diskussioner blivit verklighet genom åren tack vare goda samarbeten.
Tror på de unga forskarnas möjligheter
Jag är också glad över att många doktorander söker stipendier för att närvara vid konferenser, gå kurser och göra forskningsvistelser inom antibiotikafältet. Apotekarsocieteten har beviljat ett betydande antal stipendier inom området, inklusive stipendier för postdoktorala studier, under de senaste åren.
Att utbyta erfarenheter under en postdok-vistelse i Kanada eller en forskningsvistelse i Australien, är sådant som kan ha en global inverkan. Det kan bidra till att lösa viktiga forskningsfrågor och att sprida kunskap om olika tekniker och nya tankesätt. Jag tror på de unga forskarnas engagemang och insatser inom detta område, och jag är övertygad om att deras karriärer kommer göra en betydelsefull skillnad!
Kampen fortsätter!
Att politiken tar denna fråga på allvar och visar att Sverige, som ändå har ett försprång och en bred insikt i frågan, bör växla upp och visa vägen framåt är förtroendeingivande. Men åtgärder måste också implementeras världen över.
Jag har som många andra fått antibiotika vid ett flertal tillfällen och jag känner en stor tacksamhet för att vi lever i en tid där antibiotika fortfarande fungerar. För att kommande generationer skall få samma sjukvård och kunna ärva livsavgörande läkemedel måste vi alla verka för att öka medvetenheten om att antibiotikans kraft är hotad och hantera situationen utifrån tillgänglig evidens och eftertänksamma val.
Den 23 oktober arrangerar vi frukostseminariet som ska fånga upp resultat av FN:s högnivåmöte i september. Vi vill ta tempen på den globala situationen och belysa vilka fortsatta nationella satsningar som görs i Sverige på olika nivåer.
Vi ser även fram emot nästa rundabordssamtal om hur Sverige kan bli bättre på att utföra företagssponsrade kliniska prövningar om akuta infektioner, där antibiotika ju spelar en viktig roll. Detta görs i samarbete med ACTION Sweden och Region Stockholm, 21 oktober på Apotekarsocieteten.
Kampen mot antibiotikaresistensen fortsätter!
