Tidigare studier har pekat på att det finns en förhöjd risk för problem med minne och koncentration hos personer som överlevt cancer, men det har varit oklart hur mycket det påverkats av tidigare cellgiftsbehandling. Vad visar din forskning?
– Min studie visar att det främst var talsvårigheter som patienterna upplevde. Bland personer som överlevt testikelcancer som fått höga doser av kemoterapi var det mer än dubbelt så vanligt att man uppgav att man fått svårare att uttrycka sig verbalt jämfört med dem som endast opererats.
Hur var studien upplagd?
– I tidigare studier har man använt neuropsykologiska test, vilket är det vanliga. Men i vilken utsträckning resultaten från dessa test kan generaliseras till vardaglig funktion har ifrågasatts. Därför tog jag fram ett eget frågeformulär baserat på information från intervjuer med 20 canceröverlevare som upplevde kognitiva svårigheter efter behandling med cellgifter. Denna enkät gick sedan ut till ungefär 1?200 män som behandlats för testikelcancer 11 år efter diagnosen.
Hur påverkade det frågorna?
– Jag strävade efter att använda personernas egna formuleringar i så stor utsträckning som möjligt. Jag försökte också ställa så exakta frågor som möjligt, till exempel »har du sagt ord i fel ordning« i stället för »har du upplevt språksvårigheter« då det ökar frågornas reliabilitet och då det finns stöd i forskningen för att fråga om exakt beteende till skillnad från övergripande funktion som kan vara svårt att bedöma själv.
– De som hade fått behandling med cellgifter rapporterade mer än dubbelt så ofta att »orden kom i fel ordning«, att de »sagt andra ord än planerat« och att de »haft svårt att avsluta meningar«.
Varför studerade ni just testikelcancer?
– Tidigare är det mest bröstcancerpatienter som har studerats och fokus har främst varit på minnes- och koncentrationssvårigheter. Problemet är att de tidigare studierna ofta har varit ganska små och det gör det svårt att dra några statistiskt säkra slutsatser. De har också gjorts kort tid efter behandlingen då det är många andra faktorer som påverkar, exempelvis kan stress påverka kognitiv funktion. Dessutom behandlas bröstcancerpatienter också med hormoner som skulle kunna påverka den kognitiva funktionen.
– Därför ville jag studera patienter som avslutat sin behandling längre tid tillbaka. Min population bestod av 1?173 män mellan 18 och 75 år som behandlats för testikelcancer mellan 1981 och 2004. Vad som gör studien unik, förutom den långa uppföljningstiden, är den höga svarsfrekvensen på över 80 procent.
Får patienterna information om dessa biverkningar?
– Där tror jag att man ofta är lite för försiktig. Mycket beror nog på att man inte säkert vet i vilken utsträckning kognitiva problem förekommer. Men jag märkte i mina intervjuer att många blev väldigt lättade när de fick veta vad problemen berodde på.
– Därför tycker jag att man bör informera patienterna om att problemen kan förekomma, men det är naturligtvis svåra avvägningar. Det är mycket som påverkar hur patienten mår, sjukdomen i sig är ju ett trauma. I tidigare studier har man ofta relaterat kognitiva problem till ångest och depression, men i vår studie har vi inte funnit något sådant samband.
Såg ni någon annan kognitiv påverkan?
– Vi hade olika typer av frågor, men det var bara i talet som vi kunde se ett tydligt mönster och dra säkra slutsatser. Men vi kan inte utesluta att det även finns annan typ av påverkan. Vi tror snarare att språkfunktionen kan vara särskilt känslig om man vill identifiera kognitiv nedsättning, det är lätt att själv upptäcka om språket är påverkat.
