I maj drabbades den svenska biotechindustrin av ett nytt bakslag. Diamyds diabetesvaccin nådde inte den primära effektparametern i en viktig studie och i augusti meddelade företaget att fas III-programmet kring vaccinet läggs ner.
Problemet som många av de runt 800 svenska biotech-företagen brottas med är att de är små och ofta bara har ett läkemedel eller en produkt som de arbetar med. Om den faller bort under utvecklingsprocessen blir det väldigt kännbart för det företaget.
– Det är en tuff bransch och vägen till en lyckosam produkt går via tiotusen idéer. Små bolag med bara en substans har det svårare än större bolag med flera substanser.
– De stora bolagen har större pipelines med flera möjliga produkter. Här kommer kandidater också att falla bort men det slår inte lika hårt i det större företaget.
Måste biotech-företagen bli bättre på att sprida riskerna?
– Ja, och samtidigt måste investorer och riskkapitalister bli bättre på att bedöma projektens potential. Man kan inte bara titta på de finansiella siffrorna utan även de biologiska siffrorna och fråga sig om detta verkligen är medicinskt möjligt och gångbart?
– Ska man lyckas med att få fram en produkt måste man våga satsa på tio eller hundra bolag, på dem man verkligen tror på.
Vilka problem brottas företagen med?
– Tillgången till riskkapital har sjunkit i Sverige. Vi hade en investeringsdag nyligen, där vi bjöd in investorer för att lyssna på företagens idéer. Det kom ett tjugotal från utlandet, men bara en investerare från Sverige. Det gör mig orolig.
– I Sverige är vi världsledande på idéer och input. Men vi halkar ner på jämförelselistorna när det gäller output – att förvalta idéer, göra kliniska prövningar och ta fram användbara produkter.
Hur kommer det sig att vi är dåliga på output?
– Life science har under lång tid inte funnits med på den politiska agendan. Sedan två år har vi lyfts upp på agendan och det är positivt. Vi visar till exempel i vår baseline-rapport som kom i juni att genom att satsa på innovation och sysselsättning inom det här området kan life science vara en möjlighet för Sverige att klara sig ur den finansiella krisen.
– En annan anledning är att svensk sjukvård är extremt produktionsinriktad. Det finns väldigt lite utrymme för forskning och utveckling i den svenska sjukvården idag. Sjukvården behöver bli mycket bättre på att testa nya läkemedel, tekniker och apparater. Det är fel mot Sverige och de svenska skattebetalarna att inte satsa mer på forskning i sjukvården. Jag tycker att sjukvården har en skyldighet att vara med och underlätta för, bedriva forskning och testa de här idéerna i sin verksamhet.
– Sverige är det enda landet i västvärlden, tillsammans med Tyskland, som inte har skatteincitament för forskning och utveckling; att till exempel kunna skjuta upp skatter och att balansera skatter i sina resultaträkningar. Vi behöver en större flexibilitet inom skatteområdet.
Vad kan ni på Sweden Bio göra?
– Vi ska ha en fortsatt bra dialog med regeringen, vi ska föra diskussioner med Skatte-verket och politikerna för att skapa olika incitament för att det ska bli attraktivt att investera i svensk life science, vi ska stötta våra medlemmar att söka EU-pengar för sin forskning samt hjälpa dem till lyckade samarbeten och samgåenden.
Vilken medicin behöver svensk biotech?
– Företagen måste ha flera produkter i sina portföljer, istället för bara en. Karolinska Development arbetar så, samlar flera små företag och produkter under sitt paraply för att sprida ut riskerna. En del investorer har också börjat arbeta så. Man säger till företagen att om ni samarbetar så investerar vi.
– Bland både politiker och i hela branschen behövs det en större förståelse för produktens väg från innovation till färdig produkt på marknaden. Politiker måste förstå att det inte är idéerna som betalar mat på bordet utan de färdiga produkterna. Politikerna måste göra det lättare för dessa företag att få ut sina produkter på marknaden. Annars blir idéerna produkter i andra länder och nyckelpersonerna lockas bort från Sverige.
– Det måste till att flera olika intressen, såsom politiker, organisationer, myndigheter, företag och landsting sluter upp bakom processen, och att dessa inser att det är positivt för Sverige, svensk ekonomi och svensk hälsa att satsa på biotech. Till det behövs skatteincitament och riskvilliga lån.
Hur står sig svensk biotech internationellt sett?
– Vi står oss ganska bra, men risken finns att de svenska idéerna blir produkter i andra länder. Och då blir nyckelpersonerna lockade till de andra länderna. Därför ser vi redan idag en »brain drain« av duktiga människor till framför allt USA. De lockar med attraktiva miljöer och ekonomiskt fördelaktiga villkor.
– Annars är Kina en stor konkurrent som seglar upp snabbt. Där kan vi inte konkurrera utan vi måste bli bra på att samarbeta med dem. Även Indien är på gång.
