Varför är det så viktigt med äldres läkemedelsanvändning?
– Äldre använder ofta många läkemedel och samtidigt är de mer känsliga vilket innebär en större risk att drabbas av problem. Det är svårare att hålla en bra balans mellan risk och nytta när det gäller läkemedelsbehandling av äldre. Det här är också personer som inte alltid gör sina röster hörda.
Varför har vi problemet med övermedicinering av äldre?
– Under 1980- och 1990-talen så introducerades många nya läkemedel och behandlingsprinciper, vilket gjorde det möjligt att behandla fler sjukdomar som hör åldrandet till. Äldre är ofta multisjuka och om man följer de diagnosbaserade behandlingsrekommendationer som finns så blir det många läkemedel. Det skulle behövas ett helhetsgrepp där man ser till hela patientens ålders- och sjukdomsbild. Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat och vi har inte hållit jämna steg i arbetet med att upprätthålla god kvalitet i behandlingen. Men det kommer nog att hända en del inom området framöver.
Läkemedelsbehandling av äldre har uppmärksammats allt mer på senare tid. Varför är det så, tror du?
– Alla läkemedelskommittéer, liksom många företrädare för vården och politiker i landet tycker att det här är viktigt. Det gäller också människor i allmänhet. Alla känner någon äldre, har en äldre anhörig eller är äldre själv, så det är lätt att ta till sig. Men jag tror också att det är så med den här typen av problem – man informerar under många år och till slut når man en kritisk massa då det händer något. Ungefär som med miljöfrågor och rökning. Där tänker vi idag ”hur sjutton kunde vi ha det så här förut?”. Jag hoppas att vi kommer dit i frågan om äldre och läkemedel.
Hjälper initiativen eller är det bara tomma ord?
– Det är inte tomma ord, men det tar lång tid att förändra. Nu kan man se att det sker en del förbättringar. Till exempel ser vi sedan flera år tillbaka en långsam, men säker nedgång i förskrivningen av antipsykotika till äldre. Det gäller att förändra attityd, beteende och prioriteringar. Man måste flytta fokus och bli mer intresserad av god kvalitet. Det gäller också att åstadkomma bra samarbeten som fungerar i den dagliga vården.
Hur kan man arbeta med att förbättra situationen?
– Många anser att man ska gå in tidigare, innan äldre skrivits in i äldreomsorgen. Jag tror att man ska gå vidare med metodutveckling och försöka hitta metoder som fokuserar på de största läkemedelsproblemen och på att förebygga polyfarmaci innan de äldre blivit allt för sjuka. Många hävdar att det gäller att förskriva rätt från början. Men vad är från början när det gäller äldre? Det bästa är nog en kontinuerlig utvärderingsprocess. Den enkla läkemedelsgenomgången ska ju, enligt Socialstyrelsens nya föreskrift, göras vid varje läkarbesök och då kommer det till slut att bli en kontinuerlig bedömning både inför och efter nya behandlingar.
Är läkemedelsgenomgångar ett verktyg för att komma till rätta med problemen?
– Det gäller att det ska fungera utan för stora insatser i vården, och då kan läkemedelsgenomgångar vara ett verktyg. Om man ser på det vetenskapliga stödet så är det få studier idag som visar att läkemedelsgenomgångar har effekt på hälsa, livskvalitet, sjukhusinläggningar och död. Men de studier som gjorts kanske inte har lagts upp på rätt sätt. Man behöver kanske längre uppföljningstider, vilket i denna patientgrupp å andra sidan innebär ett större bortfall på grund av sjukdom och död. Effekterna av läkemedelsgenomgångar kan också vara svåra att mäta hos personer med multipel sjuklighet.
Fungerar läkemedelsgenomgångar på distans?
– Läkemedelsgenomgångar på distans fungerar nästan lika bra som vanliga läkemedelsgenomgångar. De olika metoderna ger ungefär samma förbättring i kvaliteten i läkemedelsanvändningen. Fördelen med distansgenomgångar är att arbetet kan bli mer effektivt, och man spar in restid. Andra fördelar är att en läkemedelssakkunnig kan göra mer fördjupade analyser och litteratursökningar. Det finns ju också en möjlighet att kombinera metoderna, där genomgången förbereds på distans och sedan genomförs på plats.
Hur ser du på äldre och kliniska prövningar av nya läkemedel? Bör det lagstiftas om att äldre ska ingå, eller finns det en risk att bara superfriska 70-åringar deltar och inte verklighetens multisjuka?
– Det är en svår fråga. Det är ett problem med att äldre inte är med i tillräcklig utsträckning i läkemedelsprövningar, men många äldre har flera sjukdomar och många läkemedel. Men en förutsättning för att en läkemedelsprövning ska vara rimligt omfattande är att urvalet av försökspersonerna är standardiserat, vilket oftast innebär att de ska ha så få sjukdomar och andra läkemedel som möjligt. De måste även klara av att fullfölja studien och det kan vara ett problem för många äldre.
– Jag skulle istället gärna vilja se en bättre uppföljning av läkemedel när de väl är godkända, både vad gäller effekter och biverkningar. Då kan man studera läkemedlens effekter hos de som verkligen använder dem. I vissa avseenden kan det också ge mer information, eftersom det då är stora populationer som behandlas.
Du har länge forskat i och arbetat för äldres läkemedelsanvändning. Har det känts tufft ibland?
– Jag har inte misströstat, jag har förstått att det tar tid. Vi är inte framme vid målet än, men det är dags att vi börjar arbeta på allvar med de här frågorna eftersom det kommer en äldreboom inom några år. Att jag har fått Rune Lönngren-priset är förstås ett erkännande av mitt arbete, men också av ett område och en verksamhet som pågått i många år.
