Det mesta talar för att barn bör vaccineras mot pneumokocker. Det är Socialstyrelsens bedömning efter att en expertgrupp utrett frågan under 2007.
Även om antalet barn som dör på grund av pneumokockinfektion är få, cirka fem om året, orsakar pneumokocker också lindrigare sjukdomar bland barn och allvarlig sjukdom hos äldre.
Även de infektionerna bör rimligtvis påverkas, vilket gör att det totala sjukdomsbördan minskar med ett vaccinationsprogram, menar expertgruppen.
Vaccinets skyddseffekt beskrivs som gott, biverkningarna är få och ligger på samma nivå som för andra vacciner i programmet.
Den negativa konsekvens som Socialstyrelsen ser är att införandet kan öka antalet infektioner med andra specifika serotyper än de som ingår i det här vaccinet.
– Man vet från USA att man möjligen kan få en ökning av pneumokocker som vaccinet inte skyddar mot, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
– Det är väl det som är det lilla orosmomentet. Historiskt vet man vilka pneumokocker som är de vanligaste i ett land, men också att de förändras naturligt över tid. Möjligen kan man med vaccinet skynda på en sådan utveckling. Men inget talar för att det går fort.
– Då kan man teoretiskt tänka sig att man förändrar vaccinet. Det har man ju gjort med influensavaccin.
Om remissinstanserna är positiva kan vaccineringen ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med i höst. Det ska ges vid tre, fem och tolv månaders ålder.
Det enda som kan sinka införandet tror Anders Tegnell är en diskussion mellan landstingen och staten om vem som ska betala.
Förutom pneumokockvaccinering kan det också bli aktuellt att införa vaccination mot hepatit B och HPV-virus.
– Vi kommer den närmaste tiden med vårt förslag om de två vaccinerna också, säger Anders Tegnell.
Föreslår Socialstyrelsen att också de ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet blir det en dyr historia för landstingen, som troligen kommer att begära tillskott från den statliga kassan.
