Isabella Karlsson tog fram ett naturligt UV-filter

I takt med förändrade solvanor och en ökad användning av solkrämer drabbas allt fler av kontaktallergier och fotoallergier mot solskyddsmedel.– Många av de kemiska UV-filter som används i solkrämer kan orsaka kontaktallergier, antingen i sig eller då de utsätts för solljus, säger Isabella Karlsson vid Göteborgs universitet. Inom ramen för sin avhandling har hon i […]

14 dec 2011, kl 12:30
0

Annons

I takt med förändrade solvanor och en ökad användning av solkrämer drabbas allt fler av kontaktallergier och fotoallergier mot solskyddsmedel.
– Många av de kemiska UV-filter som används i solkrämer kan orsaka kontaktallergier, antingen i sig eller då de utsätts för solljus, säger Isabella Karlsson vid Göteborgs universitet.

Inom ramen för sin avhandling har hon i samarbete med Chalmers tekniska högskola lyckats framställa ett UV-filter som finns naturligt i vissa bakterier. Filtret heter scytonemin och produceras naturligt av cyanobakterier som lever på platser där solens strålning är mycket stark. Scytonemin absorberar UV-ljuset och skyddar därmed bakterien från att skadas av solens strålning.
– Det är första gången som scytonemin har framställts syntetiskt. Men innan det kan användas i solkrämer krävs det ytterligare forskning, säger hon.
Det var Isabella Karlssons handledare, professor Jerker Mårtensson, som för tio år sedan började intresserade sig för scytonemin och dess förmåga att fungera som ett UV-filter. Han påbörjade då arbetet med att syntetisera naturprodukten scytonemin och det finns också andra forskargrupper runtom i världen som har försökt. Forskningen vid Göteborgs universitet och Chalmers kommer att fortsätta både med att studera scytonemin och olika derivat av scytonemin.
– Dessutom finns det flera andra naturprodukter som skulle vara intressanta att studera och generellt mycket inspiration att hämta från naturen, säger Isabella Karlsson.

I sin avhandling har hon också studerat olika existerande UV-filter. Oktokrylen är ett relativt nytt UV-filter som har ökat i popularitet eftersom det inte bryts ner av solljus. De senaste åren har det emellertid kommit flera rapporter om allergiska reaktioner av oktokrylen. Det har också visat sig att många av de patienter som fick fotokontaktallergi mot oktokrylen fick liknande reaktioner av NSAID-läkemedlet ketoprofen. Isabella Karlsson blev intresserad av att försöka förstå om och varför dessa två substanser verkar korsreagera, något som i förlängningen kan ge bättre förståelse för orsaken till dessa reaktioner.