Läkemedelsföretagen lägger ut allt mer information om sina aktiviteter och produkter på Internet. Eftersom även reklam och information om produkter läggs ut uppstår frågan om hur denna övervakas. Läkemedelsinformation riktad till den svenska marknaden nagelfars av två instanser, Informationsgranskningsmannen (IGM) och ovannämnda NBL.
NBL har nyligen lämnat ett så kallat vägledande uttalande om läkemedelsinformation på Internet.
? Vi är kanske först i världen att försöka avgöra vår egen behörighet att bedöma läkemedelsinformation på Internet, säger Torsten Brink.
Det finns visserligen få särskilda regler för information på Internet, men det medför ingalunda att området är oreglerat. Det som i andra sammanhang, till exempel i en tryckt skrift, är ett brott mot reglerna om läkemedelsinformation är ett brott även när informationen sprids via Internet.
? Svårigheten är snarare att avgöra vilka av en stor mängd regler som ska tillämpas i ett enskilt ärende, säger Torsten Brink.
Gränsöverskridande inget nytt
Att information sprids över nationella gränser är ett typiskt kännetecken för Internet. Men även om det är långt ifrån en ny företeelse så har Internet medfört en helt annan frekvens och tillgänglighet över gränserna.
? Svårigheterna ökar både kvantitativt och kvalitativt, säger Torsten Brink.
För att de svenska granskarna ska bedöma läkemedelsinformation som sprids via Internet krävs att den är avsedd för den svenska marknaden.
Det finns olika kriterier som sammantagna avgör om svenskar anses tillhöra målgruppen. Att informationen är på svenska är självfallet det tyngsta. Men även engelskspråkig information kan anses vara riktad till den svenska marknaden. Särskilt kan det gälla för information om produkter som har marknadsföringstillstånd i Sverige.
Däremot är det mindre viktigt var den serverdator varifrån informationen skickas är placerad.
? Vi anser den frågan oviktig, men jag har hört om engelska jurister som varit mer tveksamma, säger Torsten Brink.
Det finns visserligen särskilda Internetregler som antagits av den Internationella Handelskammaren, ICC. Men det finns ingen internationell enighet om huruvida reklam på Internet ska följa reglerna i ursprungslandet eller mottagarlandet.
Det spelar ingen roll om det är ett utländskt moderbolag eller ett svenskt dotterbolag som skickat ut information som klandras av NBL. I båda fallen är det svenska företaget som får betala in den avgift på 50 000 kronor som normalt åläggs det felande företaget vid klander.
Ohållbart reklamförbud
Idag gäller strikta regler om information kring receptbelagda läkemedel. Sådan får inte spridas aktivt till allmänheten. Så får annonser för receptläkemedel publiceras i Läkartidningen eller Läkemedelsvärlden, men inte i Dagens Nyheter eller Dagens Industri.
Men å andra sidan går det inte att förhindra att en ?vanlig? person? som inte arbetar i hälso- och sjukvården, läser Läkartidningen, antingen genom att prenumerera eller läsa den på ett bibliotek.
Tillgängligheten till information om receptläkemedel ökar dock kraftigt med Internet, även om man kan jämföra nätet med ett bibliotek.
? Internet visar på att dagens regler är ohållbara. Vi borde sluta reagera på att information till allmänheten förekommer och i stället fundera på hur informationen ser ut, säger Torsten Brink.
En uppmjukning av reglerna för reklam om receptläkemedel till allmänheten kan förväntas i framtiden. Inget talar emot att Europa kommer att följa USA. I framtiden får vi säkert även i Europa se nya receptläkemedel lanseras i brett upplagda TV-kampanjer. Osäkerheten gäller främst hur länge det dröjer.
Diskussionen inom den europeiska branschorganisationen har svalnat jämfört med för några år sedan. Detta kan ses som ett tecken på att industrin nöjt följer utvecklingen.