De bakomliggande orsakerna till kranskärlssjukdom börjar bli allt mer kända. Förutom ärftliga faktorer, ålder och kön finns ett flertal påverkbara riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och blodsockerhalt.
För att underlätta för både sjukvårdspersonal och patienter publiceras behandlingsrekommendationer, men många patienter når trots det inte de uppsatta målvärdena.
? Bristerna finns i hela kedjan från de rekommendationer som tas fram ner till den praktiska verkligheten. Vi läkare följer inte råden och patienterna följer inte alltid våra råd, säger specialistläkare Martin Stagmo på Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
I en avhandling vid Lunds universitet har han undersökt varför resultaten är så dåliga samt hur det skulle kunna bli bättre med relativt enkla åtgärder. Avhandlingen visar att sköterskebaserade mottagningar under en begränsad tid med fullt utnyttjande av både livsstils- och läkemedelsbehandling, samt i vissa fall noggrannare metoder att identifiera högriskpatienter, är verksamma medel.
Viktigt målarbete
I studien följdes patienterna under ett år efter sjukhusvistelsen på en speciell mottagning där sköterskor och läkare tillsammans behandlade patienten efter ett bestämt program. Man lade ner mycket vikt på att uppsatta målvärden för blodfettsbehandling skulle nås både med kost och mediciner. Efter ett år avslutades programmet och patienterna remitterades vidare till öppenvården.
? Man kan säga att modellen liknar de diabetesmottagningar som funnits länge i primärvården, fast i vårt fall var mottagningen på sjukhus.
Fyra år senare undersöktes patienterna med avseende på blodfetter. Det visade sig att de patienter som genomgått det speciella programmet även fyra år senare hade lägre blodfetter och högre andel blodfettsänkande läkemedel än kontrollpatienterna.
Martin Stagmo menar att det är flera orsaker som gör metoden framgångsrik. Det är dels den personliga kontakten med sköterskan och dels upprepningen.
? När det gäller råd om rökning, motion och kost måste man höra det om och om igen, säger han.
? Det kan också bero på att man hade satt upp mycket tydliga mål, till exempel att blodfetterna skulle ligga under 5,2 mmol/l.
Patienterna var mycket nöjda med den information de fick. Ju mer patienterna vågar fråga och ju mer kunskap de har om sin sjukdom desto bättre blir behandlingsresultatet, menar Martin Stagmo.
Läkemedel behövs
Däremot kunde inte patienterna som gick på mottagningen slippa läkemedel i någon större utsträckning. Det är svårt att påverka kolesterolvärdet med enbart kost, menar Martin Stagmo. Många patienter har redan bra kostvanor och orsaken till det höga kolesterolvärdet är ofta genetiskt.
? Sedan finns det data som tyder på att läkemedlen har andra egenskaper än att bara sänka kolesterolet, till exempel att påverka inflammationsgraden i kroppen.
? Företagen skulle helst visa att just deras kolesterolsänkare har mycket större effekt än någon annan, säger han. Detta har dock ännu inte visat sig avgörande i några vetenskapliga studier.
Martin Stagmo tror på de sköterskebaserade riskmottagningarna både ur ett ekonomiskt och patientorienterat perspektiv. Den forskningsmottagning som ingick i projektet har nu blivit permanent. I övriga landet blir det också allt vanligare med sådana mottagningar.
<
Därför tycker han att det är viktigt att satsa på utbildning av fler specialsköterskor. De ska förutom att ge kostråd även övervaka riskfaktornivåer, ge professionella råd om rökavvänjning och i vissa fall titrera läkemedel.
För låga doser
En delstudie av avhandlingen, som ingick i ett större sameuropeiskt projekt, hade som mål att ta reda på varför patienter med kranskärlssjukdom inte når de europeiska riktlinjerna för blodfettssänkning.
I studien ingick 15 europeiska länder och 5 556 patienter med känd kranskärlssjukdom som undersöktes 1,4 år efter den akuta sjukdomsepisoden. Enligt riktlinjerna bör kolesterolvärdet vara under fem mmol/l samt LDL-kolesterol under tre mmol/l.
Undersökningen visade att mer än hälften inte nådde dessa målvärden, vilket delvis kan förklaras av att endast 61 procent av patienterna hade någon form av blodfettssänkande behandling.
? Dessutom såg vi att de flesta patienter som hade blodfettssänkande läkemedel var behandlade med för låga doser.
När man ser hur svårt det är att nå målen, kan man kanske tro att dessa är för högt ställda. Men om många patienter inte använder den fulla potentialen av de läkemedel vi har, så finns det mycket mer att göra, menar Marin Stagmo.
? Läkemedel är ju inte mycket dyrare för att man ökar dosen, men kanske bortkastade om man använder för låg dos, säger han.
