18 469 patienter screenades inför TNT-studien, för att avgöra om högdos atorvastatin (Lipitor; 80 mg) är bättre än lågdos (10 mg) i patienter med stabil koronar hjärtsjukdom.
Av dessa inkluderades 15 464 i den så kallade run-in-perioden. Dessa hade stabil koronar hjärtsjukdom, ett LDL-kolesterol på mellan 3,4 och 6,5 mmol/l och behandlades öppet med atorvastatin 10 mg per dag i åtta veckor. Men av dessa föll 5 461 patienter bort, de flesta eftersom de inte nådde upp till olika randomiseringskriterierna.
Totalt följdes 10 001 patienter, med ett inklusions-LDL om max 3,4 mmol/l, i genomsnitt i 4,9 år. Hälften fortsatte med atorvastatin 10 mg per dag och hälften fick istället 80 mg per dag. Den primära effektparametern var en kombination av kardiovaskulära händelser i form av död från koronar hjärtsjukdom, ickedödlig hjärtinfarkt, återupplivning efter hjärtstillestånd samt dödlig eller ickedödlig stroke.
De som fick 80 mg per dag uppvisade ett LDL-kolesterol om 2,0 mmol/l, medan de som fick 10 mg per dag uppvisade ett LDL-kolesterol om 2,6 mmol/l. Den extra sänkningen i LDL-kolesterol för dem på 80 mg per dag, avspeglades också i den primära effektparametern. I gruppen på 80 mg skedde 434 händelser (8,7 procent), mot 548 i gruppen på 10 mg (10,9). Det är en absolut riskreduktion om 2,2 procent (p<0,001) och en relativ riskreduktion om 22 procent.
Behandlingen med den högre dosen atorvastatin hade också en signifikant effekt på kardiovaskulära händelser, koronara händelser, ickedödlig hjärtinfarkt och stroke. Dock sågs ingen effekt på totalmortalitet, eftersom studien inte var dimensionerad för det.
Säkerhetsmässigt sågs ingen större skillnad mellan grupperna, förutom att patienterna på högdos upplevde fler biverkningar. Rhabdomyolys skiljde inte mellan grupperna och kunde inte knytas till läkemedelsbehandlingen. Skiljde gjorde däremot ökningen av ASAT/ALAT i högdosgruppen.