Men även om stödet för reformen är stort är det tveksamt om den kan börja gälla från 1 juli som det först var tänkt.
E-hälsomyndigheten påpekar i sitt remissvar att den ombyggnad som krävs av högkostnadsbasen kommer att kosta pengar och ta tid. Myndigheten tror inte att det kan vara klart till sommaren och påpekar också att kostnaden inte kommer att vara ”marginell”. Hur stor den beräknas bli säger man dock inte.
-Nej, till 1 juli kommer reformen inte att vara införd, konstaterar också Anne Nilsson kansliråd på Socialdepartementet.
I princip alla landsting tycks positiva till reformen, men påpekar också att de vill ha full kompensation för den kostnadsökning som blir följden av att läkemedlen till barn och ungdomar blir kostnadsfri.
En liknande linje håller Sveriges apoteksförening, som inte har några synpunkter på förslaget som sådant, men kräver att de ekonomiskt negativa konsekvenserna för apoteken neutraliseras. Kompensation för ändringar i IT-system och säkerställande att apoteken kompenseras för den egenavgift på max 50 kronor som asylsökande barn betalar som expeditionsavgift är ett par krav.
Många landsting påpekar att en ökad förskrivning och därmed ökade kostnader troligen följer med reformen. I flera remissvar varnas specifikt för en ökad antibiotikaförskrivning som ett mindre lyckat resultat. Landstinget i Dalarna föreslår som en motvikt en princip liknande den för asylsökande och papperslösa, det vill säga en mindre expeditionsavgift som, tror landstinget, skulle motverka en del av den befarade onödiga ökningen.
Några landsting, däribland Västra Götalandsregionen efterlyser de undersökningar som visar att föräldrar av ekonomiska skäl avstår från att hämta ut barnens behandlingar. En synpunkt som också fackförbundet Sveriges Farmaceuter för fram, samtidigt som förbundet, liksom regionen, understryker att man tillstyrker förslaget om kostnadsfria läkemedel.
Farmaceuternas liksom även läkarnas fackförbund undrar också hur regeringen tänker hantera den växande trenden med läkemedel som inte ingår i förmånssystemet.
Läkemedelsverket liksom läkemedelsbranschens organisation, Lif, anser att det troligen skulle få större effekt om regeringen vidtog åtgärder för att utjämna skillnaderna mellan läkemedel som ingår och de som inte ingår i förmånerna. Båda remissinstanserna menar att barn som behandlas med särläkemedel är en utsatt grupp, beroende på landstingens olika bedömningar. Om inte det rättas till finns en risk för ökad skevhet mellan friskare barn som får läkemedel utan kostnad och barn med medfödda sjukdomar som kan få betala dyrt eller inte får tillgång till läkemedlen, varnar Läkemedelsverket. Om särläkemedlen kommer att omfattas av kostnadsfrihet behövs en strategi för vad som händer när patienten blir 18 år, påpekar Läkemedelsverket.
TLV, Socialstyrelsen och Handikappförbunden tillstyrker också förslaget om kostnadsfria läkemedel till barn och ungdomar. Brukarorganisationen RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa tillstyrker ”med emfas”
Kostnadsfria läkemedel för barn och ungdomar är ursprungligen ett förslag från Vänsterpartiet som partiet fick med i budgetförhandlingarna med den röd/gröna regeringen. I och med att regeringen inte fick majoritet för sin budget har den här och andra reformer fått läggas på is.
Om reformen blir verklighet senare återstår att se.
