En internationell studie ledd från Lunds universitet har undersökt hur de ekonomiska transaktionerna mellan läkemedelsindustrin och sjukvårdspersonal regleras och redovisas i nio europeiska länder, däribland Sverige.
Flera studier pekar på att oreglerade ekonomiska ersättningar mellan läkemedelsbolag och hälso- och sjukvården påverkar vilka läkemedel som förskrivs. Forskarna bakom den nu aktuella studien, som är publicerad i International journal of health policy and management, menar att de finns stora brister i hur ersättningarna redovisas.
I tre av länderna som ingick i studien är redovisningsplikten lagstadgad. Fem av länderna, däribland Sverige, använder sig av ett självrapporteringssystem medan Nederländerna har en blandning av de båda systemen.
– Vår studie visar att ett system där industrin och sjukvården själva ska reglera detta, som i Sverige, fungerar dåligt i jämförelse med system där det är staten som tar ansvaret, som i USA och några europeiska länder, säger Shai Mulinari, som lett studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.
I Sverige redovisas sedan tre år läkarnas självrapporterade ersättningar på Läkemedelsindustrins, Lif, hemsida i form av pdf:er. Rapporteringsgraden ligger på mellan 80 och 85 procent.
Socialminister Annika Strandhäll (S) skriver i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.se att någon förändring som innebär en lagstadgad plikt att redovisa ekonomiska transaktioner mellan läkemedelsbolag och läkare inte är aktuell i nuläget.
– I dagsläget finns det inga planer på ny lagstiftning då vi ser att den modell vi har kan utvecklas vidare. Om man ska överväga det behöver vi också fundera på om svensk eller europeisk nivå är mest effektiv. Däremot stänger jag inte den dörren, säger Annika Strandhäll.
Även Rikard Pellas, etikansvarig på Lif, tycker att dagens system fungerar tillfredsställande, trots att upp till en femtedel av läkarna inte rapporterar mottagna ersättningar
Är det tillräckligt bra tycker du?
– Nej, målsättningen är naturligtvis 100 procent, men vi har att förhålla oss till lagstiftningen för personuppgifter, säger Rikard Pellas.
Enligt den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som börjar gälla från och med slutet av maj, krävs samtycke till att uppgifter som rör en person, exempelvis ekonomiska transaktioner, publiceras. Lämnas inget sådant samtycke redovisas de ekonomiska transaktionerna i stället anonymt i det aktuella företagets rapportmall.
I studien har forskarna också tittat på hur lättillgänglig informationen om ekonomiska transaktioner är. Här får endast ett av de nio undersökta länderna, Storbritannien, godkänt. Som enda land har de en sökbar central databas från vilken man kan hämta information för vidare analys. Frankrike, Nederländerna och Portugal har visserligen sökbara register, men där data inte kan extraheras, enligt forskarna.
Svårast att hitta och ta ut information är det i Tyskland, Italien, Spanien, Lettland och Sverige. Här finns rapporterna om ekonomiska transaktioner som pdf:er på branschorganisationernas respektive hemsidor och/eller hos företagen. Det gör, enligt forskarna, rapporterna svåra att hitta och svåra för forskare, allmänheten och media att analysera.
– Varför ska det vara enkelt för en fransk och en portugisisk patient att ta reda på om deras läkare tar emot pengar från ett läkemedelsföretag medan en svensk patient måste ägna sig åt detektivarbete för att ta reda på samma uppgift?, säger Shai Mulinari.
Men från Lif:s håll finns inga planer på att förändra sättet informationen redovisas på.
– Vi tycker att vi har varit tydliga genom att samla alla rapporter på Lif:s hemsida, säger Rikard Pellas.
Tror du allmänheten känner till att informationen finns där och vet hur de ska gå tillväga för att hitta den?
– Jag vet inte i hur stor utsträckning detta initiativ är känt hos allmänheten, men det har varit omskrivet i press, och går lätt att hitta om man är intresserad och söker sig fram.
Ser du att Lif kan göra något för att göra informationen mer lättillgänglig?
– Det finns inga sådana planer i dagsläget, alla rapporter finns på vår hemsida, säger Rikard Pellas.
Inte heller från regeringens håll finns några planer på att verka för ett mer användarvänligt redovisningssystem.
– Hur Lif:s hemsida ser ut får de själva svara på, men det är självklart viktigt att sådan här information finns lättillgänglig för den som vill läsa om den. Jag ser gärna att det arbetet utvecklas, men det finns inga planer på att det ansvaret skulle flyttas bort från branschen, säger Annika Strandhäll.
Kan svenska patienter känna sig trygga med att den vård och de läkemedel som ges baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och inte på kommersiella intressen?
– Ja, det kan de. Om så inte skulle vara fallet är det mot lagen redan i dag. Vi har en sjukvårdslagstiftning som säger att vården ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men självklart måste vi fortsätta jobba för att öka insynen och transparensen i de här frågorna. Öppenhet är ett av våra viktigaste vapen mot korruption, säger Annika Strandhäll.
