Läkemedelsverket har länge följt debatten om kalciumantagonisternas värde i behandling av högt blodtryck. Sedan länge rekommenderas en mer restriktiv användning.
? Det finns en överanvändning av kalciumantagonister vid hypertoni i Sverige. Det gäller att alltid skräddarsy behandlingen för varje enskild patient. En del bör få kalciumantagonister, andra ska inte ha det, säger Björn Beermann, professor och informationsansvarig på Läkemedelsverket.
Bedömningen om överanvändning är inte betingad av diskussionen om kalciumantagonisters eventuella risk för cancerutveckling.
? De resultat som hittills publicerats om cancerrisk ger ingen anledning till oro, men bör följas upp, säger Björn Beermann. Bilden förstärks av andra, opublicerade, rön som Läkemedelsverket tagit del av.
? Sammantaget kan man säga att det finns en något förhöjd risk för njurcancer. Men det tycks gälla generellt för läkemedel mot hypertoni, och det förefaller som om det är hypertoni som är en störande faktor, säger Björn Beermann.
I majnumret av Information från Läkemedelsverket behandlas dessa frågor i två artiklar.
? Den ena artikeln rör Hardells, Axelsons och Fredriksons studie om koloncancer (International journal of oncology 1996;8:7-11). Men i den studien finns också en del märkligheter, bland annat när det gäller användning av andra läkemedel än sådana mot hypertoni, säger Björn Beermann.
Som att kasta ut ett nät
Studien är inte designad för att studera samband mellan kalciumantagonister och cancer, detta är bara ett av olika samband. 42 olika läkemedel ingick och 15 olika sjukdomar.
? Man kan dra en parallell till fiske. Man kastar ut ett nät och ser vad man får. De fynd de hittat kan man möjligen använda som grund för hypoteser och fortsatt forskning, säger Björn Beermann.
En annan studie (Hershel Jick et al, Lancet 1997;349:525-8) kommer till slutsatsen att den svaga riskökningen inte visar något samband mellan kalciumantagonister och cancerrisk.
Utlösande faktor för uppmärksamheten hösten 1996 var två artiklar av
M Pahor et al i American journal of Hypertension (1996;9:695-9), och i Lancet (1996;348:493-7). En misstanke var att kalciumantagonister kan öka cancerrisken på grund av att de motverkar läkande, tumörhämmande krafter som celldifferentiering och apoptos. Det kan påpekas att läkemedlen i toxikologiska studier ej ökar cancerrisken.
Hård kritik
Men M Pahors et al studier fick utstå hård kritik, bland annat från Läkemedelsverket. I ett pressmeddelande (7 augusti 1996) betecknade Läkemedelsverket rapporterna som ?en undermålig amerikansk epidemiologisk studie som saknar bevisvärde.? Verket hävdade att det ?inte finns några hållpunkter? för att kalciumantagonister skulle öka cancerrisken.
I Information från Läkemedelsverket (nr 5-96) skrev cancerepidemiologerna Hans-Olov Adami och Anders Ekblom i en sammanfattande kommentar att ?de två studierna (har) brister i studieuppläggning och analys som åtminstone delvis kan förklara de rapporterade sambanden.?
Vem ska ha kalciumantagonister?
Det finns visserligen ännu inga vetenskapliga bevis för att kalciumantagonister sänker dödligheten i hjärtsjukdom och stroke. Men eftersom det tidigare bevisats att sänkt blodtryck innebär en minskad risk för dessa sjukdomar, har blodtryckssänkande kalciumantagonister sannolikt en positiv effekt, menar Björn Beermann.
? För att uppväga denna behövs bevisade negativa effekter. Och det räcker inte med en eventuell riskökning för exempelvis en sällsynt tumörsjukdom. Man måste göra bedömningar i absoluta tal och inte i relativa, poängterar Björn Beermann.
Hjärtsvikt är, enligt studier på amlodipin och felodipin, inte kontraindikation för kalciumantagonister. Medlen tycks varken göra till eller från när det gäller hjärtsvikten. Enligt en dansk studie hade verapamil god profylaktisk effekt mot en andra hjärtinfarkt hos infarktpatienter.
? Slutsatsen är att vissa kalciumantagonister tolereras väl, även av patienter med svår sjukdom som hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom.
Läkemedelsverket förespråkar visserligen en restriktiv användning av kalciumantagonister som förstahandspreparat. Men det finns patienter där läkare kan börja med sådana medel.
? Ta en tidigare obehandlad hypertonipatient med samtidig angina och astma eller kronisk bronkit. En sådan patient ska inte ha betablockerare utan lämpar sig väl för en kalciumantagonist, säger Björn Beermann.
? Det finns ingen anledning att ändra våra nuvarande behandlingsriktlinjer, sammanfattar Björn Beermann.