Efter en rapport (Lancet 1998;351:637-41) om ett antal fall där den vanliga kombinationsvaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund följdes av tarmproblem, utvecklingsstörning och autism har många, speciellt i Storbritannien, avstått från att vaccinera sina barn.
Sedan 1998 har flera epidemiologiska studier utförts (Bland annat Lancet 1999;353:2026-9) utan att något samband mellan vaccinationen och sjukdomarna har kunnat upptäckas. Men misstänksamheten har ändå kvarstått och en ny hypotes har lanserats: Att sjukdomarna som följer på vaccinationen utvecklas med en lång fördröjning och dessutom är beroende av en rad ytterligare faktorer. Därför har en grupp brittiska forskare gjort en ny studie, baserad på register som täcker perioden 1979-1998. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund infördes 1988 i Storbritannien.
Inte heller i denna studie, som alltså baserade sig på så gammalt material att även effekter med lång fördröjning borde visat sig, kunde något samband visas. Det fanns ett samband mellan autism och tarmproblem, speciellt förstoppning. Det fanns möjligtvis också ett samband mellan utvecklingsstörning och autism. Inget av dessa samband tycktes påverkas av vaccination.
I Sverige är mässling, påssjuka och röda hund i princip utrotade sedan 1980-talet. Men även här finns det nu en trend att inte vaccinera sina barn. Smittskyddsinstitutet varnar för riskerna med detta. Som ett varnande exempel lyfter man fram de utbrott av mässling som skett i Holland och på Irland. I det irländska exemplet hade vaccinationstäckningen gått ner till 75-85 procent, vilket alltså räckte för att sjukdomen skulle sprida sig. Mässling leder till encefalit för ungefär en på tusen drabbade, och dödsfall inträffar även i områden med tillgång till god sjukvård.