Ingen vill sponsra nytt svenskt läkemedel

Ett färskt exempel på hur svårt det kan vara att intressera läkemedelsindustrin för att satsa på u-landsläkemedel är en potentiell terapi mot afrikansk sömnsjuka. Det är en dödlig sjukdom som hittills huvudsakligen har kunnat behandlas med en giftig arsenikförening.
Den metod som Anders Hofer och Lars Thelander vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet har tagit fram bygger på forskning kring parasiten Trypanosoma brucei. Den är känslig mot glutaminanaloger som slår ut ett för parasiten nödvändigt enzym. Forskarna har gjort försök på odlade parasiter samt typanosominfekterade möss, men ännu inte på människa.
Ungefär en halv miljon människor i Afrika beräknas ha denna form av sömnsjuka som alltid leder till döden om den inte behandlas. Det mest använda läkemedlet är melarsoprol, men ofta dör patienten av en melarsoprol-orsakad hjärninflammation och behovet av nya läkemedel är därför stort.
Forskarna i Umeå har flera pågående projekt där man försöker hitta den substans som bäst binder till enzymets yta. Men ansträngningarna att hitta företag som vill utveckla ett läkemedel baserat på principen har inte gett resultat.
I nuläget samarbetar forskarna med ett nybildat företag i Umeå som heter Omnio, men det krävs ett samarbete med något större företag för att kunna utveckla ett läkemedel.
? Det är många företag som har nappat på idén, men den ekonomiskt ansvarige har alltid bedömt att det inte är ekonomiskt hållbart, säger Anders Hofer.
Han tycker att det är tragiskt att det ska vara så svårt eftersom behovet av läkemedel för många sjukdomar som hiv, malaria och sömnsjuka är stort.
Visserligen har det blivit ett större intresse bland företagen genom att man ser det som en möjlighet att få goodwill, men det räcker inte.
Anders Hofer tror att företagen kanske skulle ha varit mer intresserade av deras idé om de hade haft resultat från kliniska försök. Pengar till kliniska studier räknar man med att få via olika intresseorganisationer.
? Tyvärr är det dock inget företag som har sagt att vi ska komma igen när vi gjort kliniska studier, säger han.


Företagen gör en hel del
Från industrins sida menar man att ansvaret för att bekämpa sjukdomar i tredje världen inte ligger enbart på dem. De hänvisar till många insatser som görs, till exempel att subventionera läkemedel, bedriva forskning på u-landssjukdomar, samarbeta med olika hjälp- eller sjukvårdsorganisationer när det gäller att utbilda sjukvårdspersonal.
Astrazeneca gör en riktad satsning på tuberkulos genom ett nyinvigt forskningscenter i Indien (Bangalore). Under en femårsperiod satsar de 40 miljoner dollar på forskning kring nya behandlingsmekanismer.
? Vi har också valt att göra en gemensam satsning med Röda Korset för att bekämpa tuberkulos i Kirgisistan och Turkmenistan, där över 9 000 nya fall diagnosticeras varje år. Vår del av satsningen är cirka 4 miljoner kronor över tre år, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Programmet samordnas genom Red Crescent som är den internationella federationen för Röda Korset och Röda Halvmånen.
MSD samarbetar sedan 1997 med myndigheterna i Rumänien för att öka tillgängligheten på aidsläkemedel för barn och vuxna. Hittills har man bidragit med 1,5 miljoner dollar. Även i Botswana, Afrika, deltar MSD i ett samarbete för att bekämpa hiv/aids.
MSD:s största satsning är på behandling av onkocerciasis i Afrika. 1987 deklarerade MSD att man skulle ge läkemedlet ivermektin till alla som behöver det för all framtid. Hittills har 30 miljoner personer behandlats.
Pfizer samarbetar sedan år 2000 med sjukvårdsmyndigheter i Sydafrika genom att förse aidsdrabbade med fluconazol (Diflucan), ett medel mot svampinfektioner. Hittills har företaget distribuerat mer än två miljoner kostnadsfria doseringar av läkemedlet.
Pfizer donerar även azitromycin (Azitromax) till länder i Afrika som är svårt drabbade av trakom samt bedriver forskning i Indien kring nya medel mot malaria.
Glaxosmithkline, GSK, har forskning inom samtliga tre av WHO:s prioriterade sjukdomar i tredje världen ? hiv/aids, malaria och tuberkulos.
Inom hiv/aids stöder GSK 29 kliniska studier i u-länder varav 20 i Afrika, för att utvärdera användningen av antivirala medel för behandling av smitta överförd från mamma till barn.
Företaget har efter kritik från aidsaktivister halverat priset på sitt största aidsläkemedel Combivir (kombination av lamivudin och zidovudin). Det är den andra sänkningen av priset på sju månader och priset är därmed nästan nere i samma nivå som ett indiskt generikapreparat.
Enligt Läkare utan Gränser kommer endast en procent av läkemedelsföretagens inkomster från de afrikanska länderna och prissänkningar till fattiga länder kommer därför inte nämnvärt att påverka företagens möjlighet negativt till forskning och utveckling.


Pfizer stäms för studie i Nigeria
Ett annat problem för fattiga länder är risken för en ökningen av antalet oetiska kliniska studier. I takt med att det blir allt svårare att hitta frivilliga försökspersoner i Europa och USA har det skett en betydande ökning av antalet studier i fattiga länder som Afrika, Östeuropa, Asien och Latinamerika.
I ett uppmärksammat fall för några år sedan testade Pfizer ett experimentellt läkemedel på barn med hjärnhinneinflammation i Afrika.
Det var 1996 som den allvarlig epidemi av bakteriell hjärnhinneinflammation bröt ut i Nigerias slum där totalt över 15 000 personer smittades. Pfizer testade ett nytt icke godkänt läkemedel, trovafloxacin (Trovan) på 200 barn varav elva dog och flera blev hjärnskadade eller döva. Det resulterade i att 30 nigerianska familjer stämde Pfizer för att bryta mot internationell lag och medicinsk etik. I åtalet hävdas att Pfizer gav barnen ett nytt otestat läkemedel utan föräldrarnas informerade samtycke.
Pfizer hävdar att studien var godkänd av myndigheterna i Nigeria och att familjerna hade gett samtycke.
Trovan blev senare bara godkänt för behandling av vuxna och efter rapporter om leverbiverkningar drogs medlet in helt i Europa.