Kritiken var massiv i våras när EU-kommissionen i ett första utkast till lagförslaget föreslog att läkemedelsföretag skulle få ge information om receptbelagda läkemedel via radio och TV. Ingen, varken industri eller nationella myndigheter, tyckte förslaget var bra. När kommisssionen nu lämnar sitt färdiga förslag till parlamentet är det mesta av de mest kontroversiella delarna borta.
Enligt förslaget ska läkemedelföretagen få ge information om sina receptbelagda läkemedel i alla de situationer där en patient aktivt efterfrågar informationen. Till exempel ska de få ha internetsidor om sina läkemedel och svara på direkta frågor från patienter. Från ett svenskt perspektiv innebär det här inga större förändringar, allt detta är tillåtet och tillgängligt i Sverige redan idag. Men i vissa andra europeiska länder innebär lagförslaget en uppluckring av regelverket.
? Så som förslaget ser ut nu är rätt så nära vad vi i Sverige vill se, säger Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket.
I princip är svenska FASS en variant av hur informationen ska få se ut. Den måste hålla sig inom produktresumén och företagen måste informera både om nyttan och riskerna med sina läkemedel.
? Vi är positivt överraskade över det förslag som kommissionen lagt fram. Vad vi förstått så har det funnits väldigt starka krafter ute i Europa mot det här. Vissa länder, till exempel Frankrike, är i princip helt emot att läkemedelsföretag på något sätt får kommunicera med patienter om sina läkemedel. Så att kommissionen trots det nu föreslår ett så pass tillåtande förslag är mycket bra, säger Jan Ström, informationsdirektör på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Kommissionen motiverar sitt förslag med att internet är en global informationskälla som alla har tillgång till. Att det skiljer sig så mycket mellan olika EU-länder när det gäller vilken kontrollerad information som finns tillgänglig om läkemedel anser de vara problematiskt från ett patientperspektiv. Därför vill de att regelverket ska harmoniseras och bli tydligare.
Men kommissionen fokuserar också mycket på att informationen ska övervakas av nationella myndigheter. I utkastet till lagförslaget som publicerades i våras ville kommissionen att nationella myndigheter skulle förhandsgranska och godkänna all information. Men det innebär problem för ett antal medlemsländer, bland annat Sverige, eftersom förhandsgranskning inte är förenligt med tryckfrihetsförordningen. Kommissionen har därför tagit bort alla krav på förhandsgranskning men trycker extra mycket på medlemsländernas ansvar att övervaka all information.
? Det här vill vi ju göra redan idag, men vi har inte hittat något bra system för det, säger Lennart Forslund på Läkemedelsverket. Men blir det här förslaget verklighet så kommer vi tvingas se över systemet för hur övervakningen av internet ska gå till.
Enligt Lif är det inte säkert att det kommer krävas särskilt stora förändringar i Sverige.
? Sedan i våras har vi ju ett eget förhandsgranskningssystem av alla produkthemsidor, så beroende lite på hur lagarna blir i slutändan borde vårt befintliga system räcka, säger Jan Ström.
Enligt det lagförslag som nu finns ska det också bli tillåtet att informera om receptbelagda läkemedel i vad kommissionen kallar för ?hälsorelaterade publikationer?. Det ska vara upp till varje enskilt medlemsland att bestämma vad det är.
? Det är väldigt vagt formulerat, så vi får se vad det kan komma att innebära för Sveriges del. Till exempel måste vi i så fall fundera över om en hälsobilaga i en dagstidning skulle kunna definieras som en hälsorelaterad publikation, säger Lennart Forslund.