Kan Ozempic (semaglutid) och andra läkemedel av typen GLP-1-analog bidra till en ökad självmordsrisk? Frågan har det senaste året varit under diskussion bland forskare och experter på läkemedelssäkerhet.
Nu bidrar forskare vid Karolinska institutet, i samarbete med danska kollegor, med en viktig pusselbit. I en ny stor studie, publicerad i Jama internal medicine bekräftar forskarna de lugnande slutsatser som tidigare kommit från från läkemedelsmyndigheter.
Studien omfattade 300 000 personer i Sverige och Danmark och visade ingen tydlig koppling mellan GLP-1-analoger och självmordsrisk.
Oro för självmordsrisk
Läkemedel av typen GLP1-analoger sänker blodsockernivåerna. Dessa preparat var från början till för att behandla diabetes typ 2. Men de är även effektiva mot fetma och har som bekant blivit mycket populära som medel för viktminskning.
Det allra mest välkända läkemedlet i gruppen är Ozempic som fått en kraftigt ökad efterfrågan med global brist som följd.
Miljontals människor över hela världen använder GLP-1-analoger. Därför väckte det stor oro när det började komma rapporter om att dessa läkemedel misstänktes öka risken för självskadebeteende och självmord.
EMA såg ingen koppling
Både i EU och USA startade läkemedelsmyndigheterna granskningar av den misstänkta riskökningen. EU-myndigheten EMA hade fått ett 150-tal rapporter om självmordstankar och självskadebeteende som eventuellt hade samband med dessa läkemedel.
EMA:s utredning blev, som Läkemedelsvärlden rapporterade, klar i våras. Slutsatsen var att det inte finns något samband mellan GLP-1-analoger och självmordsrisk. Detta baserat på det begränsade underlag som fanns då.
Men för bara två veckor sedan publicerade en internationell forskargrupp en studie som delvis motsade EMA:s slutsats. Studien publicerades i Jama. Forskargruppen hade gått igenom Världshälsoorganisationens, WHO:s, biverkningsdatabas. Genomgången visade på en 45 procent högre risk för självmordstankar bland användare av semaglutid än bland andra läkemedelsanvändare.
Två års uppföljning
Nu kommer dock den stora svensk-danska studien som stöder läkemedelsmyndigheternas betryggande slutsatser. Forskare vid Karolinska institutet ledde studien som omfattar data om omkring 300 000 vuxna i åldern 18–84 år i Sverige och Danmark.
Deltagarna påbörjade behandling med antingen GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021.
Efter en genomsnittlig uppföljningstid på drygt två år såg forskarna ingen tydlig ökning av andelen personer som begått självmord, skadat sig själva, blivit deprimerade eller drabbats av ångestrelaterade störningar hos de som använt GLP-1-analoger.
– Detta är betryggande, säger Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, och en av studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Vill se fortsatta större studier
Men ännu är sista ordet inte sagt i denna allvarliga fråga. Peter Ueda är biträdande lektor vid samma institution och även han en av studiens huvudförfattare. Han betonar vikten av att det finns behov av större studier i takt med att mer data samlas in.
– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger han.
Studien var finansierad av Karolinska institutet. Några av forskarna rapporterade att de i andra sammanhang fått arvoden eller bidrag från företaget Novo nordisk som tillverkar Ozempic.
