Det är WHO som i början av varje år ger direktiv för vilka virus som efterföljande säsongs influensavaccin bör skydda mot. Vaccinfabrikanterna börjar produktionen under våren och vaccinet skickas till klinikerna i slutet av sommaren. Vaccineringen sker sedan under hösten, ungefär åtta månader efter WHO:s beslut.
Vaccinet skyddar mot tre influensastammar; två av typ A och en av typ B. Det finns dock två huvudgrupper av influensa B och det skiljer sig från år till år vilken av dem som dominerar. Det här året valdes fel grupp. Men Annika Linde, statsepidemiolog och chef för avdelningen för epidemiologi vid Smittskyddsinstitutet (SMI), är inte speciellt oroad.
– Influensa B ger inte lika allvarliga symtom som influensa A och är sällan orsaken till att de som tillhör riskgrupperna hamnar på sjukhus. Men antalet fall med influensa B har börjat stiga och vi håller ögonen på utvecklingen, säger hon.
I Sverige dör mellan cirka 100 och 4 000 individer varje år som en följd av influensa. Denna influensasäsong har dock varit mild och färre än vanligt har drabbats, trots det sämre vaccinet.
Det vaccin som används på norra halvklotet produceras främst av fyra stora vaccinfabrikanter; Novartis, Glaxosmithkline, Sanofi Pasteur och Medimmune, som köpts upp av Astrazeneca.
Hur kommer det sig att man inte väljer att inkludera ännu en influensastam så att vaccinet skyddar mot de båda huvudgrupperna av influensa B?
– Det blir både dyrt och besvärligt med fyra influensastammar. Det här är första gången det har gått fel på allvar sedan den nya huvudgruppen av influensa B dök upp för nästan 30 år sedan. Men om vi fortsätter att ta fel eller om influensa B blir vanligare måste vi kanske överväga att ta med båda sorterna framöver, säger Annika Linde.