Influensaläkemedel med antiviral verkan kan vara en meningsfull behandling för äldre influensapatienter och för patienter med mycket svåra symtom. Den slutsatsen drar forskare av en studie som de genomförde i 15 europeiska länder, bland andra Sverige, under tre influensasäsonger. Finansieringen kom från EU-kommissionen och studien är publicerad i the Lancet.
– Äldre, sjukare och patienter med andra samtidiga sjukdomar hade störst nytta av behandlingen, säger Pär-Daniel Sundvall, forskande distriktsläkare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, och ansvarig för studiens svenska del i ett pressmeddelande.
Influensaläkemedel behöver studeras
Forskare och läkare har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, länge diskuterat hur stor nytta de antivirala läkemedlen gör vid influensa.
Primärvården i Sverige och övriga EU-länder förskriver, enligt forskarna bakom den nu aktuella studien, sällan antivirala läkemedel till influensapatienter. Enligt forskarna beror detta bland annat på att primärvårdsläkarna inte uppfattar dessa läkemedel som särskilt effektiva.
En annan förklaring är, menar de, att det saknas oberoende forskning om vilka patienter som har verklig nytta av behandlingen. Därför studerade de i en multinationell studie effekterna av det antivirala läkemedlet oseltamivir, som marknadsförs under namnen Tamiflu och Ebilfumin.
Totalt deltog 3 266 patienter i den öppna, randomiserade, kontrollerade studien som pågick januari 2016-april 2018. För svensk del handlade det om ett 70-tal patienter i primärvården i Västra Götaland och Halland.
Deltagarna var personer som sökte hos primärvården för influensaliknande symtom. Ungefär hälften av patienterna hade laboratoriebekräftad influensa. Samtliga patienter randomiserades till att antingen få standardbehandling med råd om vila och symtomlindrande behandling eller standardbehandling plus tillägg av oseltamivir.
Tillfrisknade på sju dagar
Patienterna skrev symtomdagbok och forskarna kontaktade dem per telefon vid tre tillfällen efter besöket hos primärvården.
I kontrollgruppen som enbart fick standardbehandling tog det i genomsnitt nära sju dagar för influensapatienterna att återhämta sig. Den definition av tillfrisknande som forskarna använde var att personen kunde återgå till sina vanliga aktiviteter med ingen eller ytterst lite feber, huvudvärk och/eller muskelvärk kvar.
I den grupp som även fick antiviral behandling minskade tiden till återhämtning med i genomsnitt en dag.
Men det var en tydlig variation mellan olika grupper av patienter. Hos yngre med mer måttliga influensasymtom gjorde läkemedelsbehandlingen ingen större skillnad. Men det gjorde den hos personer över 65 år, personer med kroniska sjukdomar och hos patienter med särskilt kraftiga influensasymtom. I dessa grupper förkortade antivirusläkemedlet sjukdomstiden med mellan två och tre dagar.
Stöd för riktlinjerna
Pär-Daniel Sundvall ser resultatet som ett stöd för att svenska primärvårdsläkare bör följa de svenska riktlinjerna. Dessa rekommenderar antiviral behandling vid misstänkt influensa hos patienter i vissa riskgrupper, bland andra personer över 65 år och personer med kronisk hjärt- eller lungsjukdom.
– Om det handlar om en i övrigt frisk tonåring tänker man nog att en dag hit eller dit inte spelar så stor roll. Om patienten däremot är äldre, har hjärtsvikt och är ordentligt sjuk i influensa så finns det en vinst i detta. Studien ger ett bra stöd för att vi ska behandla dem som riktlinjerna faktiskt säger att vi ska behandla, konstaterar han.
En invändning mot studien skulle kunna vara att den inte var placebokontrollerad. Men forskarna skriver att detta var ett medvetet val eftersom de ville spegla effekten av att lägga till antivirusbehandling i vanlig vardagsvård. Patientens medvetenhet om behandlingen kan påverka hälsobeteendet och är en faktor att räkna med, menar de.
När det gällde nackdelar med behandlingen bekräftade studien tidigare kända biverkningar av oseltamivir. Illamående och kräkningar bland dem som tog läkemedlet. Läkare behöver därför väga negativa effekter mot potentiella fördelar hos olika patientgrupper, menar forskarna.
