Undersökningen genomfördes vid sju informationstillfällen under hösten 2004 på den medicingeriatriska kliniken vid Skellefteå lasarett. För att säkra att produktinformationen från företagen fyllde behoven upprättade kliniken en kravlista på punkter som man ville ha belysta.
– Dels skulle enkäten för utvärdering vara kort, max en A4-sida. Sedan skulle informationen stå på vetenskaplig grund, pris skulle diskuteras och konsulenten skulle vara ordentligt förberedd, säger Ingemar Markström, överläkare på den medicinsk-geriatriska kliniken i Skellefteå där projektet genomfördes.
?Hinns inte med?
Hela programmet, inklusive produktinformation, praktikfall och diskussion, skulle rymmas inom 30 minuter, på en fast tid i klinikens veckoschema.
Senast två veckor före mötet lades all information ut på en speciell hemsida, som samtliga deltagare kunde besöka för att uppdatera sig om dokumentationen inför mötet. Denna möjlighet utnyttjades dock väldigt sparsamt. Mindre än tre procent av deltagarna gick in på hemsidan för att ?läsa på? i förväg.
– Arbetsbelastningen är så hög att det helt enkelt inte hinns med, säger Cecilia Kennerfalk, direktör på Lif.
Informationen utvärderades med en enkät, som omfattade fem frågor om informationens innehåll (nyhetsvärde, vetenskaplig grund, betydelse för preparatval, fallbeskrivningens relevans samt totalbetyg på innehållet) och tre frågor
om konsulenten/informatörens framförande och kompetens (tydlighet, medicinsk kompetens samt totalbetyg på framförande och kompetens). Totalt 159 enkäter samlades in.
Vid varje informationstillfälle deltog cirka 25 personer, mest läkare, men även sjuksköterskor, apotekare och läkarstuderande. Informationens olika delar betygsattes utifrån en femgradig skala, där 66 procent gav en 4:a eller 5:a som totalbetyg och bara tre procent gav ett underbetyg i form av en 1:a eller 2:a. Högst medelbetyg (3,7) registrerades för fallbeskrivningarnas relevans och totalbetyget på innehållet, medan lägst betyg (3,2) gavs för informationens betydelse för preparatvalet. Det genomsnittliga betyget för konsulenterna som gav informationen låg på mellan 3,3 och 4,0.
Prisinformation saknades
Något förvånande gav läkare med specialistkompetens ett högre betyg på informationens innehåll och fallbeskrivningarnas relevans än vad ST-läkare, AT-läkare och apotekare gjorde. 70 procent av specialistläkarna gav en 4:a eller 5:a till informationens innehåll, jämfört med 59 procent av övriga deltagare.
Läkemedelskonsulenterna fick i genomsnitt ett högt betyg i samtliga studerade dimensioner – tydlighet 4,2; medicinsk kompetensnivå 3,9 samt totalbetyg 3,9. En mycket klar majoritet av deltagarna (77 procent) gav ett överbetyg till konsulenternas kompetens och framförande, medan endast tre procent gav ett underbetyg. Vid subanalys framkom att 78 procent av läkare med specialistkompetens gav ett överbetyg på konsulenternas kompetens och framförande, vilket var något högre än bland övriga deltagare (73 procent).
I enkäten lämnades även möjlighet för mötesdeltagarna att lämna kommentarer till informationen. Totalt var det nio procent av mötesdeltagarna som utnyttjade denna möjlighet och den vanligaste kommentaren gällde avsaknad av pris- eller kostnadsinformation.
?Vi behöver varandra?
Projektet initierades av läkemedelskommittén i Västerbotten för ett och ett halvt år sedan då industrin bjöds in till dialog. Utifrån det tillsattes en arbetsgrupp för att utveckla produktinformationen till sjukvården.
– Man måste komma ihåg att vi behöver varandra, industrin och sjukvården. Men deras information till oss i vården måste ske på våra villkor, säger Jan-Erik Ögren, apotekare i läkemedelskommittén.
Kommittén ska nu föra resultaten vidare och hoppas att andra tar dem till sig och utvecklar det hela vidare.
– Nu ligger vi lågt ett tag, men om ett år eller två kanske vi utvärderar produktinformationen igen, säger Ingemar Markström.
