Omkring 300 miljoner kronor bör satsas på de nationella kvalitetsregistren och kringliggande verksamheter. Det föreslår utredaren Måns Rosén i den översyn av kvalitetsregistren som idag överlämnas till regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Han lämnar en rad konkreta förslag på hur registren i vården kan förbättras.
Genom en överenskommelse mellan staten, landstingen och industrin menar utredaren att kvalitetsregistren kan stärkas. Översynen föreslår att parterna ingår en överenskommelse under nästa år som ska garanterar finansieringen och fastställer villkoren för samarbetet under fem år framåt. En del som lyfts fram är att de kan användas för att förbättra den kliniska forskningen i landet, bland annat skulle registren kunna användas för att hitta patienter till prövningar.
I översynen föreslås också att industrin, som i många avseenden är behjälpta av att ta del av registerdata för utveckling och uppföljning av läkemedel, bör vara med och finansiera registren. För att inte göra fördelningen snedvriden bör de delfinansiera samtliga register och inte bara de som kan vara till nytta för dem. Exakt hur en sådan lösning skulle se ut är svårt att säga enligt översynen men det är viktigt att upprätta nationella riktlinjer för hur samarbete mellan industri, forskning och registren utformas. I förslagen ingår att det inrättas en särskild styrelse för kvalitetsregistren, utsedd av regeringen, där industrin också ingår.
– Vi föreslår att industrin finansierar utvecklingen med 50 miljoner kr per år under en fyra- eller femårsperiod. Finansieringen kan ske genom en centralt bidrag som sedan fördelas via den styrelse som vi föreslår ska tillsättas till register och olika delar av infrastrukturen, säger Måns Rosen.
Kvalitetsregistren kan förbättras om de samordnas och använder gemensamma it-standarder och system föreslår översynen. Det är en fördel om dessa samlingar av register görs efter sjukdomsgrupper eller specialistområden, som hjärt-kärlsjukdomar,cancer, psykiatri och allmänmedicin.
Ytterligare ett förslag som Måns Rosén och medarbetare lyfter fram är att registerserviceenheten vid Socialstyrelsen tillsammans med industrin, Läkemedelsverket, TLV och registerorganisationerna skulle kunna utveckla analys- och statistikprodukter att använda för mer fortlöpande uppföljningar av till exempel läkemedels effekter och risker.
