Indien inför tvångslicens på cancerläkemedel

Det är första gången som så kallade tvångslicensiering av ett patenterat läkemedel beviljats av de indiska myndigheterna.
Läkemedelsanalytiker och jurister menar att beslutet kan öppna dörren för en strid ström av andra tvångslicenser i Indien och andra utvecklingsländer.

Enligt beslutet ska Bayer licensiera tillverkningen av cancerläkemedlet Nexavar, sorafenib, till det indiska företaget Natco Pharma. För licensen ska det indiska företaget betala Bayer sex procent i royalty på omsättningen. Natco ska sälja läkemedlet för 176 dollar i månaden, vilket är ungefär tre procent av de 5 600 dollar som Bayer tar betalt för läkemedlet i Indien. Licensen gäller enbart för användning i Indien enligt beslutet.
Nexavar används vid behandling av njur- och levercancer, idag är det färre än 200 indier som behandlas med läkemedlet. Förespråkare av generiska läkemedel välkomnar det indiska beslutet då de menar att det här kan bli en framtida modell för utvecklingsländerna och beskriver tvångslicenser som en möjlig medelväg framåt, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Men de västerländska företagen kommer sannolikt, enligt nyhetsbyrån, att se beslutet som ett nytt exempel på hur Indien inte ger företagen det immateriella skydd de behöver för att kompensera för utvecklingskostnaderna av nya läkemedel.
Företaget Bayer säger i en kommentar att man ska se över vilka juridiska möjligheter man har att försvara de immateriella rättigheterna.

Trots att det sedan mitten av 2000-talet finns möjligheter till tvångslicensiering av folkhälsoskäl har bara ett fåtal länder, bland annat Brasilien och Thailand hittills använt sig av den möjligheten. De flesta har gällt aids-läkemedel. Indien är det andra landet, efter Thailand, som använt möjligheten för en cancerbehandling.
?Läkemedelsföretagen har varit mycket aggressiva i sin strävan att förhindra att tvångslicensen används för cancerläkemedel och andra sjukdomar som också ingår?, enligt Jamie Love, ordförande i en organisation som arbetar med patent och mänskliga rättigheter.

Tvångslicens kan användas i situationer där en uppfinning inte blir tillgänglig för allmänheten till ett rimligt pris. Och enligt de indiska myndigheterna visar den mycket begränsade användningen av Nexavar i Indien att behandlingen är för kostsam.

Bayer å sin sida argumenterar att priset ska ställas i relation till läkemedlets utvecklingskostnad, inte bara allmänhetens köpkraft. Företaget hävdar också att tvångslicensen inte är nödvändig, eftersom Nexavar redan säljs som generika av ett annat indiskt företag, Cipla.
Det företaget har dock Bayer stämt för patentintrång, vilket fått de indiska myndigheterna att beskriva Bayer som att man talar med två tungor.

Om tvångslicensen av Nexavar överlever de kommande juridiska processerna är det troligt att fler patenterade läkemedel kommer att gå samma väg, eftersom de ofta är för dyra för indierna, spår Reuters.