Immunopsykiatri kallas det växande forskningsfält som studerar samband mellan immunsystemet och psykisk sjukdom. I Sverige bildas nu, med stöd av Vetenskapsrådet, ett nationellt forskarnätverk – Svensk immunopsykiatrisk allians – som ska förbättra kunskapen på detta ännu till stor del outforskade område.
Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala pågår samtidigt förberedelserna för en klinisk studie som ska utvärdera säkerhet och effekt av immunterapi vid viss typ av psykos- och/eller tvångssjukdom. Tanken är att studien efter en pilotfas ska kunna utökas till att omfatta även andra delar av Sverige.
– Det här blir den första studien i sitt slag och vi hoppas att den ska kunna bidra till förbättrad diagnostik och behandling för patienter där autoimmuna processer bidrar till sjukdomen, säger initiativtagaren Janet Cunningham, docent och psykiatriker vid Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Otypiska symtom väcker misstanke
Baserat på klinisk erfarenhet har immunterapi redan tidigare prövats hos utvalda patienter, både vuxna och barn, i flera regioner i Sverige. Sedan 2015 finns även en särskild mottagning på Akademiska sjukhuset för utredning av vuxna patienter som har eller misstänks ha en autoimmun sjukdom, som ger upphov till psykiska symptom. I Stockholm har det etablerats en mottagning med liknande upplägg för barn.
Misstanken om ett autoimmunt inslag vid psykos- och tvångssjukdom kan väckas av att symtombilden på något sätt är otypisk, exempelvis att psykossymtom uppträder mer akut och plötsligt än vad som är vanligt. Misstanken kan stärkas av att sjukdomen debuterat i samband med en svår influensa eller annan infektion, eller av ärftlighet för autoimmun sjukdom.
Hos 40 procent av de patienter som utretts på mottagningen vid Akademiska sjukhuset har läkarna också funnit avvikande fynd i ryggmärgsvätska eller blod, eller vid röntgenundersökningar eller EEG, som stärkt misstanken om immunologisk påverkan.
Hittills har sju patienter behandlats med rituximab, ett immunterapiläkemedel för behandling av lymfom som även fått stor användning vid multipel skleros, MS. I samtliga fall har det funnits misstanke om en autoimmun sjukdom som påverkat hjärnan och andra behandlingsalternativ varit uttömda.
– Behandlingsresultaten är mycket lovande och vi bedömer att betydligt fler patienter kan dra nytta av immunterapi, säger Janet Cunningham.
Start i vår
Den forskning som hon och hennes medarbetare är på väg att dra i gång blir en randomiserad, placebokontrollerad studie. Patienter med tvångs- eller psykossjukdom som uppfyller kriterierna kommer inledningsvis att randomiseras till antingen aktiv behandling med rituximab eller placebo. Studien har crossover-design vilket innebär att även de patienter som inledningsvis får placebo så småningom kan ges aktiv behandling.
– Vårt mål är att följa patienternas sjukdomsutveckling från ett tidigt stadium på ett standardiserat och systematiserat sätt. Det ska komplettera det nuvarande symptombeskrivande diagnostiska systemet med en mer etiologisk, där identifiering av biomarkörer för sjukdomar blir en viktig del i diagnostiken, förklarar Janet Cunningham.
Hon räknar med att de första patienterna kommer att kunna tas in i studien under våren. Förhoppningen är att studien så småningom ska kunna utvidgas med hjälp av det nybildade nationella nätverket som hittills består av ett 30-tal kliniska och prekliniska forskare vid fem universitet.
