John Chave, generalsekreterare för den europeiska apoteksorganisationen PGEU, inledde dagen med att berätta att den ekonomiska krisen har slagit hårt mot apoteks- och läkemedelsmarknaden i hela Europa. Sedan 2008 har läkemedelspriserna sjunkit med upp till 15 procent i Europa, framförallt är det generikapriserna som har blivit lägre, något som påverkar apoteken. För Sveriges del har prissänkningarna stannat vid omkring 7,5 procent.
– Sverige har klarat sig relativt bra, mycket beroende på att ni står utanför referensprissystemet. Med ett sådant system sjunker priserna i alla länder när det sjunker i till exempel Grekland, sade John Chave.
På Apoteksmarknadsdagen, som arrangerades av nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden, deltog representanter från både myndigheter och apoteksaktörer för att ge sin bild av hur marknaden mår. Mycket av diskussionen handlade om handelsmarginalen och vad apoteken egentligen bör ersättas för. John Chave menade att systemet med handelsmarginal nått vägs ände.
– Det är ett system som ersätter apoteken med avseende på vad ett läkemedel kostar, inte utifrån hur mycket tid det tar att gå igenom användningen med patienten eller patientens behov. Personligen tycker jag att det är ett absurt system, sade han.
På plats fanns också politikerna Lena Hallengren (S) och Anders Andersson (KD) Ingen av dem tycktes vara beredda att öka handelsmarginalen eller ge apoteken ytterligare ersättning för farmaceutiska tjänster.
– Så många år till vill jag inte vänta på att apoteken ska komma med kreativa förslag på nya tjänster i stället för att bara vänta på statliga tillskott. Handelsmarginalen höjdes med en halv miljard för några år sedan utan att apoteken ålades att utföra fler uppgifter, så att bara skjuta till mer pengar är jag inte beredd att göra, sade Lena Hallengren.
Anders Andersson var inne på att den omreglerade marknaden efter snart fyra år, fortfarande är ny och behöver tid att sätta sig.
– Vi kommer att fortsätta att förvalta den reform som vi har genomfört. Men jag tror att det finns stora möjligheter för apoteken att bli en större del av hälso- och sjukvården och avlasta vårdcentraler, sade han apropå partiets planer för apoteken.
På frågan om hur staten ska använda sitt ägande i Apoteket AB kunde Anders Andersson inte ge några detaljer. Lena Hallengren kontrade med att fråga varför regeringen inte säljer ut hela företaget om det saknas konkreta planer för vad man vill med ägandet?
– Om staten är en aktör så bör man vilja något. Annars kan man sälja och frigöra pengar till skattebetalarna.
Både Lena Hallengren och Anders Andersson var överens om att apoteksmarknaden inte kommer att bli någon stor valfråga, däremot att läkemedelsområdet är en viktig del av både hälso- och sjukvården och forskning och utveckling och därför kommer att spela en roll.
Apoteket ABs kommunikationsdirektör Eva Fernvall pratade om att apoteken ofta ses på som en ren distributionskanal, bland annat genom att sjukvården och läkemedelsindustrin gör allt fler avtal direkt med varandra.
– Om vård och industri tycker att apoteksledet är onödigt så kan man på sikt fråga sig om öppenvårdsapotek behövs eller om de kanske har spelat ut sin roll?
John Chave från PGEU var inne på samma fråga. Han tog ett färskt exempel från Madrid där patienten kan scanna sitt recept i en automat och få läkemedlet i en lucka.
– Den farmaceutiska professionen måste slå vakt om vad den kan tillföra, annars finns risk att det bara handlar om distribution, sade han
