Det har varit ett stort problem att få tag på vissa läkemedel mot klimakteriebesvär, som hormonplåster, i flera år.
Hormonersättningsläkemedel av olika slag är en typ av läkemedel som företagen ofta rapporterar brist på till Läkemedelsverket.
Med jämna mellanrum tar dessa läkemedel slut på apoteken. Och även om hormonplåstren kanske inte alltid är slut på precis vartenda apotek i hela landet eller i alla olika styrkor blir det trassel.
Hormonplåstret Estradot bristläkemedel
Läkemedlet Estradot (estradiol), som är ett hormonplåster, är ett tydligt exempel. Det har varit brist på detta hormonplåster från och till åtminstone sedan 2020. Läkemedlet tillverkas av läkemdelsbolaget Sandoz.
Just nu saknar man förpackningar av samtliga fem styrkor av detta depotplåster, enligt Läkemedelsverkets statistik över restsituationer.
Sverige saknar andra godkända depotplåster som enbart innehåller estradiol.
I dagsläget finns det inga parallellimporterade depåplåster med estradiol, enligt Läkemedelsverket.
Brist på hormonplåster till senhösten
En styrka av plåstret saknar man – denna gång – ända sedan september förra året. Övriga fyra rapporterar företaget brist på sedan januari och februari i år.
Om prognosen stämmer är fyra av styrkorna tillgängliga 31 oktober i år. Den femte styrkan räknar företaget med att den finns snart, 25 juni i år.
– Nu har företaget anmält orsaken till bristen. Företaget anger att det är problem med produktionsplanering eller produktionskapacitet. Vilken typ av problem det är känner jag inte till, säger Samuel Silkestrand, utredare vid Läkemedelsverkens enhet för läkemedelstillgänglighet.
Osäkert med hormonplåster på licens
Ett fåtal ansökningar för licensläkemedel som innehåller den aktiva substansen estradiol har beviljats, berättar Samuel Silkestrand.
– Det är dock svårt att veta hur mycket som finns tillgänglig eftersom vi inte har någon information om volymer.
I mars i år beviljade Läkemedelsverket dispens för utländska förpackningar med Estradot avsedda för den amerikanska marknaden. Detta i ett försök att minska den stora bristen. Dessa förpackningar har amerikansk märkning och amerikansk bipacksedel. Dispensen gäller fyra av styrkorna, men inte den femte.
Dispens för hormonplåster
Myndigheten kräver att patienterna får en tryckt svensk bipacksedel när de hämtar ut den amerikanska förpackningen med Estradot.
Dispensen beviljar Läkemedelsverket fram till 1 augusti i år. Samuel Silkestrand poängterar att dispensen kan förnyas vid behov.
Hur många förpackningar det rör sig om är oklart, det rapporterar företaget i efterhand.
Vilken betydelse dispenser och licensansökningar får är också osäkert. Sverige saknar nationellt system för lagerhållning, så ingen kan se exakt var alla läkemedel finns.
När det gäller dispens ansöker företaget om tillstånd. För licenspreparat måste förskrivare skriva en motivering och apotek sen ansöka hos Läkemedelsverket för att få det beviljat. Det gör det förstås till en mer komplicerad process.
Hormoner som spray
Samuel Silkestrand berättar att det finns andra mediciner som innehåller estradiol, dock då med annan beredningsform.
– Det finns andra läkemedel med samma aktiva substans. Det är exempelvis en gelé man stryker på huden, hudspray, vaginalgel, vaginalinlägg och tabletter, berättar han.
Men att kvinnorna och deras gynekologer tvingas byta till alternativa läkemedel kan vara en nog så krånglig och tidsödande process.
Krångligt för kvinnorna att byta
Förutom att ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket riskerar det bli problem med användningen.
Det är nämligen skillnad på hur de olika läkemedlen ska tas och hur ofta. Något som naturligtvis ökar risken för att kvinnan ska glömma av eller på andra sätt felanvända läkemedlen.
Naturligtvis innebär det en förhöjd risk för försämrad patientsäkerhet och att kvinnan ska återfå sina klimakteriesymtom.
Ett depotplåster med estradiol byts exempelvis två gånger i veckan, enligt Fass. Hudgelén Divigel med estradiol, exempelvis, ska däremot smörjas på ren och torr hud på mage eller lår varje dag.
”Jag fick panik”
En kvinna berättar i en intervju redan år 2020 i tidningen Ottar sina upplevelser av läkemedelsbristen.
Hennes klimakteriebesvär innebar oregelbunden mens, nattliga svettningar, migränanfall, humörsvängningar och självmordstankar. När hon började med hormonplåster försvann symtomen.
Men plötsligt fanns hormonplåstren inte längre att få på apoteket.
– Jag fick panik. Vad skulle hända när dessa tog slut? Jag som börjat må så bra igen. Jag ringde min läkare och sa att jag måste ha något annat, berättar hon i Ottar.
Istället fick hon en gel att smörja låren med. Kvinnan tyckte den var kletig och krånglig att hålla på med. Effekten var inte heller densamma och hon började få tillbaka huvudvärk och nedstämdhet.
Stort problem för kvinnorna och vården
Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog på Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik, berättar i en färsk intervju med tidningen Dagens Medicin, vad bristen innebär.
Den skapar omfattande problem både för sjukvården och kvinnorna.
Läkarna behöver exempelvis skriva ut flera olika läkemedel till en och samma kvinna för att hon åtminstone ska någonting att hämta ut på apoteket.
– Det som vi håller på med i dag, nämligen att skriva ut flera olika läkemedel till en och samma patient för att patienten ska ha någonting att hämta ut, hade jag inte kunnat drömma om för tio år sedan. Det känns väldigt otillfredsställande och oprofessionellt, säger hon i intervjun som är bakom betalvägg.
Brist på hormonplåster ger extraarbete
Behandlingsuppehåll med hormonplåster på grund av brist kan till exempel leda till att kvinnan drabbas av blödningar som behöver utredas.
– Utifrån sjukvårdsperspektiv är det ett enormt extraarbete. Vi kan ha hundratals patienter som hör av sig när något är slut för att de behöver ett alternativ och det påverkar allt ifrån läkare till sjuksköterskor och undersköterskor som får ta emot de här telefonsamtalen, säger Angelica Lindén Hirschberg till Dagens Medicin.
