Forskning har visat att personer som drabbas av demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vitsubstans. Hur det uppkommer och vilken betydelse det har för utvecklingen av demens är däremot omdebatterat. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat kliniska symtom, radiologiska fynd och kemiska substanser i cerebrospinalvätskan hos äldre personer med och utan uppenbar demens.
Avhandlingen visar att förändringar i vitsubstansen kan kopplas till både kognitiva och intellektuella symtom, som apati, hämmade tankeprocesser och nedsatt rörelseförmåga.
– Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en endbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger Michael Jonsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Enligt avhandlingen sätts nedbrytningsprocessen sannolikt igång och drivs av vaskulära sjukdomar, som till exempel högt blodtryck.
– Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändring och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Men forskarna hoppas nu att resultaten kan vara ett steg mot en framtida läkemedelsbehandling av vitsubstansförändringar och dess symtom.
