Till prövningsenheten Hope kommer cancersjuka barn som inte blivit friska trots att de fått all standardbehandling som står till buds. Sjukdomen har kommit tillbaka och prognosen är dålig. Här får många av barnen en ny chans genom att komma med i internationella studier och få tillgång till nya målriktade läkemedel.
– Vi vill möjliggöra för dessa barn med föräldrar att hitta alternativ och snabbt komma in i studier där de kan testa en målstyrd behandling som i bästa fall kan hjälpa dem att överleva sin cancersjukdom, säger överläkare Anna Nilsson, barnonkolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och medicinskt ansvarig för Hope.
Men trots enhetens stora betydelse både för enskilda barn och för den kliniska forskningen, finns en osäkerhet om den långsiktiga finansieringen. För tvärtemot vad många kanske tror är verksamheten vid Hope är inte offentligt finansierad utan beroende av insamlade medel.
Hope ger nya möjligheter
Alltihop började med föräldraparet Johanna Hoffstedt och Fredrik Malm. Efter att de förlorat sin treårige son Nelson i cancer skapade de insamlingsstiftelsen Entrepreneurs for good – inspired by Nelson. De ville hedra honom och andra barn som dött i cancer genom att bidra till bättre behandlingsmöjligheter.
Stiftelsen tog i samarbete med läkare och forskare och med Barncancerfonden initiativ till att starta Hope (hematologisk klinisk prövningsenhet). Enheten invigdes 2016 och var då den första kliniska prövningsenheten i Sverige för barn med cancer. Senare tillkom även en liknande enhet vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Tack vare Hope och enheten i Göteborg har barn med svårbehandlad cancer i Sverige fått ökade möjligheter att pröva lovande experimentella behandlingar. Båda enheterna är via sina respektive sjukhus medlemmar i forskningsnätverket Innovative therapies for children with cancer, ITCC. Nätverket samlar 63 europeiska barnonkologikliniker. Genom medlemskapet kan de svenska enheterna vara med i de stora kliniska studier som ITCC samordnar.
Barnen är svårt sjuka och många går bort trots behandlingsförsöken. Men det finns också en rad glädjande exempel på motsatsen. Vid Hope har olika precisionsläkemedel de senaste åren testats med i flera fall hoppingivande resultat.
– Några av de barn som svarat väl på behandlingen har nu levt bra liv med hjälp av läkemedlen i närmare två år, säger Anna Nilsson.
Stort ansvar att närma sig familjerna
Enheten har sina lokaler på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Nya Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Den tar emot barn från hela Sverige och Norden som fått återfall i någon av de cancersjukdomar som kan drabba barn. Vanliga diagnoser är akut lymfatisk leukemi, olika hjärntumörer och vissa andra solida tumörer som till exempel skelettcancer.
Efter utredning kan många av barnen komma med i en internationell behandlingsstudie i tidig fas. Anna Nilsson framhåller att det är viktigt att behandlingen av barncancer med nya målriktade läkemedel så mycket som möjligt sker inom ramen för studier.
– Då kan vi utvärdera resultaten systematiskt så att vi i framtiden får fram bättre behandlingar för barn med olika cancersjukdomar.
– Men samtidigt som vi verkligen vill göra de här tidiga läkemedelsprövningarna, kan vi aldrig kompromissa med att det är barnsjukvård vi bedriver. Hos oss måste det kunna få ta två timmar att ta ett blodprov om det krävs för att barnet behöver få tid på sig, säger hon.
De föräldrar som kommer hit med sina barn är ofta beredda att gripa varje halmstrå för att rädda barnet.
– Det innebär ett mycket stort ansvar att närma sig familjer i den svåra situationen med ett erbjudande om att delta i en studie. Familjerna tackar nästan alltid ja till att delta. Därför måste vi vara extra noga med att presentera studierna på ett realistiskt sätt. Att informera om både möjligheter och risker och att inte ge överdrivna förhoppningar.
Söker måltavlor i cancerns arvsmassa
När en ny patient blir aktuell för Hope kan ett av de första stegen vara att tumörens arvsmassa analyseras med så kallad helgenomsekvensering. Det sker via den internationella studien Inform. Blodprov och prov på genetiskt material från tumören skickas till ett laboratorium i tyska Heidelberg som gör analysen.
– Har vi tur så hittar vi genetiska förändringar i cancercellerna som det finns en behandling mot. Det kan vara en behandling som är under prövning i en klinisk studie, eller läkemedel som är godkända mot cancer hos vuxna, men inte för barn, berättar Anna Nilsson.
Sedan starten har sammanlagt ett 80-tal barn blivit utredda. Omkring hälften av dem har genom Hope kunnat få tillgång till nya precisionsläkemedel, antingen som off label-behandling eller i internationella läkemedelsprövningar i tidig fas.
Exemplet Vitrakvi
För närvarande medverkar enheten i ett tiotal stora internationella läkemedelsprövningar. Det handlar om i storleksordningen 1-3 barn från Sverige per studie. Barnen kommer tillsammans med sina familjer regelbundet till enheten för behandling och uppföljning.
En av de pågående studier som gett lovande resultat är en prövning av läkemedlet larotrektinib. Några barn med svårbehandlade hjärntumörer deltar genom Hope i en internationell studie av behandling av solida barntumörer med detta läkemedel. Dessa barn har svarat bra på behandlingen i snart två år med en god livskvalitet.
Forskningen om larotrektinib är ett uppmuntrande exempel på klinisk forskning som lett hela vägen fram till ett nytt godkänt läkemedel mot barncancer. Substansen är riktad mot en genetisk förändring kallad NTRK-fusion och är effektiv mot solida tumörer med denna förändring oavsett var i kroppen cancern finns. Larotrektinib var 2019 under produktnamnet Vitrakvi den första vävnadsoberoende cancerterapin att få godkännande av EU. Nyligen fick också vården i Sverige klartecken att använda läkemedlet till barn med tumörer med NTRK-fusion.
Förändrar vården
Ett annat exempel på Hope-studier med positiva resultat är en prövning av immunterapi hos barn som fått återfall i hjärntumören låggradigt gliom. Läkemedlen trametinib och dabrafenib ges peroralt enligt ett visst schema. De barn som deltar har fått god effekt av behandlingen och mår bra under studien.
Ytterligare ett exempel är en fas III-studie av läkemedlet blinatumomab till barn med återfall i blodcancern akut lymfatisk leukemi. Syftet var att se om läkemedlet kunde få cancersjukdomen att gå tillbaka så att barnet kan gå vidare till en benmärgstransplantation.
– Denna studie ledde till ett viktigt genombrott i behandlingen av barnleukemi. Fler barn kunde benmärgstransplanteras som fått blinatumumab än som fått standardbehandling, säger Anna Nilsson.
– Nu kommer våra rutiner att ändras för kommande patienter.
Finansieringen ett orosmoln
Men trots viktiga resultat finns det orosmoln. Verksamheten är fortfarande ekonomiskt beroende av donationer och insamlade medel. Och för 2021 fattas det pengar i budgeten.
– Osäkerheten gör det svårare att planera verksamheten, säger Helena Aaröe, enhetschef för Hope och resten av den kliniska studieenheten inom barnonkologin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
– Jag är oerhört tacksam mot alla som skänker pengar till Hopes verksamhet och alla som engagerar sig i olika insamlingsaktiviteter. Men det är klart att ovissheten kring finansieringen skapar oro. Ibland känns det tråkigt att alla tycker att enheten är så viktig och vill att den ska finnas, men att det ändå kräver så mycket jobb att lösa finansieringen.
I en kommande artikel berättar Läkemedelsvärlden mer om det ekonomiska läget för Hope och diskussionen om hur den viktiga verksamheten ska finansieras.
