Carina Jansson, ordförande för Farmaciförbundet sedan i fjol, blev fackligt intresserad redan som barn och har sedan själv fört traditionen vidare till nästa generation. Pappan Tore drev frågor om bättre ackord och höjda löner som aktiv i det lokala metallfacket på Avesta Jernverk. Det var ett engagemang som färgade samtalen i föräldrahemmet, och nu har den egna dottern Helena tagit vid som lokalt ombud för lärarfacket på sin arbetsplats i Avesta.
Själv har Carina Jansson behållit sitt uppdrag som ordförande i Farmaciförbundets lokala avdelning för Gävleborg, Dalarna och Hälsingland, plus att hon har kvar en fot ?på golvet? som apotekstekniker på Apoteket Kronan i Avesta.
– Det är en heltidstjänst, men jag hinner i huvudsak bara arbeta som apotekstekniker under några veckor på sommaren och någon dag då och då kring storhelger. Ordförandeskapet för Farmaciförbundet centralt tar säkert 80 procent av arbetstiden, säger Carina Jansson.
Du sa redan då du tillträdde som ordförande för Farmaciförbundet att du ville behålla kopplingen till såväl din gamla arbetsplats som den lokala fackliga avdelningen. Varför är det viktigt?
– På apoteket kan man känna av stämningar, både hur kunderna upplever servicen och trivseln bland de anställda. Det är viktigt att höra hur medlemmarna lokalt upplever arbetssituationen. Det lokala fackliga arbetet är ofta mer konstruktivt än det övergripande centrala fackliga arbetet. Det är erfarenheter som jag har stor nytta av som förbundsordförande, säger Carina Jansson.
Farmaciförbundet är ett TCO-förbund som i stort sett är lika stort som den andra fackliga organisationen för apoteksanställda, Saco-förbundet Sveriges Farmacevtförbund. Båda organisationerna har omkring 7 000 medlemmar. Dessutom börjar Farmaciförbundet närma sig Farmacevtförbundet ifråga om utbildningsgrad bland medlemmarna, med en allt större andel högskoleutbildade. Den är nu omkring 50 procent i Farmaciförbundet.
Vore det inte en styrka om ni i större utsträckning än idag gemensamt drev fackliga krav gentemot arbetsgivaren Apoteket?
– Vi försöker samverka så gott vi kan, och visst vore ett enda gemensamt förbund en styrka i förhandlingar med arbetsgivaren. I många frågor är vi överens inom de två förbunden, det gäller exempelvis lönekrav och allmänna anställningsvillkor. Men det finns viktiga frågor där vi har skilda ståndpunkter, säger Carina Jansson.
En sådan fråga är apoteksmonopolets framtid. Sveriges Farmacevtförbund vill avskaffa det, medan ni driver frågan hårt om ett bevarande av monopolet.
Påverkar er ståndpunkt om apoteksmonopolet samarbetet med Farmacevtförbundet?
– Det finns ingen osämja på grund av våra olika inställningar och jag har aldrig upplevt det som ett hinder i vårt samarbete.
Varför är kravet på bevarat monopol så viktigt för er?
– Det sammanhållna system som vi har idag fungerar mycket bra. Det handlar framför allt om kundens rätt till bra rådgivning och enhetliga läkemedelspriser. Senast i juni i år gjorde vi en undersökning bland våra medlemmar som visade att 70 procent ville att vi även i fortsättningen skulle driva kravet på ett fortsatt enhetligt apotekssystem, säger Carina Jansson.
Finns det inte en risk att ni uppfattas som överdrivet lojala mot er förhandlingsmotpart, Apoteket, i den här frågan?
– Nej, jag har i alla fall aldrig fått kommentarer i stil med att vi går Apotekets ärenden.
Undersökningar i Norge, där monopolet avskaffats, visar dock att servicen förbättrats och att fler apotek startats (se artikel på nyhetsplats i detta nummer) efter avregleringen. Dessutom är apoteksanställda i Sverige ofta missnöjda med arbetsgivaren, enligt Apotekets egen kartläggning vintern 2005/2006. Bara en av fyra tycker Apoteket är en attraktiv arbetsgivare, och du har själv sagt att du tror att ?många skulle sluta i morgon om de hade en möjlighet?, och pekar bland annat på alla förändringar inom företaget och den ökade stressen.
Vore inte fler alternativa driftsformer en väg till förbättrad service och till en attraktivare arbetsmarknad för dagens apoteksanställda?
– Det är framför allt storstadsregioner i Norge som fått fler apotek, medan antalet apotek i glesbygden minskar i antal. Det är en olycklig utveckling. Jag tror inte att fler arbetsgivare leder till fler arbetstillfällen.
– Det missnöje som idag finns med arbetsgivaren Apoteket är nu föremål för ett åtgärdsprogram, som vi utarbetar tillsammans med andra fackliga organisationer och Apoteket. Till stor del handlar det om att personalen känner sig allt mer pressad i arbetet, vilket är en effekt av stora förändringar. Det handlar exempelvis om nya scheman, om att lära sig det nya receptregistret, om att e-handeln nu tagit fart och att lokalvårdarna fått sluta vilket också innebar att många förlorade viktiga arbetskamrater. Vi vill nu att man går igenom samtliga apotek i landet för att ta reda på var arbetssituationen känns mest pressad och vilka åtgärder som måste vidtas lokalt, säger Carina Jansson.
Kravet på rådgivning i samband med läkemedelsförsäljning återkommer ni till inte bara som argument för ett bevarande av apoteksmonopolet, utan även i exempelvis frågan om kompetenskrav på dem som arbetar i egenvårdsbutikerna Apoteket Shop. Men ett avskaffat monopol för försäljning av receptfria läkemedel skulle samtidigt leda till intäktsförluster på 25-30 procent, vilket motsvarar 1 000 årsarbetare, enligt era egna uträkningar.
Är apoteksmonopolet främst en fråga om anställningstrygghet och mindre en fråga om en säker läkemedelsanvändning?
– Först om främst är det en trygghetsfråga för våra medlemmar. Men det skulle vara mycket illa om OTC-läkemedel börjar säljas ute i handeln utan att apotekets kompetens följer med. Läkemedel är inte vilken handelsvara som helst. Vid en sådan utveckling vill vi ha det som i Danmark, där man bara säljer små förpackningar i handeln, säger Carina Jansson.
– Det är inte heller nödvändigt med ett monopol om vi kan behålla ett sammanhållet system. Det är bakgrunden till vårt krav på en samlad apotekslag, som ska reglera kundens rätt till enhetliga priser, geografisk tillgänglighet och kundens rätt till kvalitet och säkerhet i läkemedelsrådgivningen. Vi har egentligen förberett våra medlemmar att monopolet kan komma att försvinna ända sedan vi gick med i EU, säger Carina Jansson.
Farmaciförbundet driver frågan om att ge enskilda apotek större makt över den egna verksamheten. Nyligen fick förbundet igenom att budgetarna ska diskuteras fram i ?delaktighetsmöten? och förhandlas lokalt, i stället för att Apoteket centralt tar sådana beslut i samråd med apotekens lokala chefer.
Varför är det viktigt att enskilda apotek får ett större inflytande över budgeten?
– Bakgrunden till att besluten skulle tas centralt var att man ville spara pengar, men det går inte att centralt bestämma vad lokala apotek behöver. Många anställda har varit missnöjda med att cheferna varit för toppstyrda, men nu får hela personalen vara med att diskutera vilka resurser som är nödvändiga för att förbättra inte minst arbetsmiljön. Det är viktigt att man utgår från den lokala situationen, exempelvis hur åldersstrukturen ser ut både bland apotekets kunder och bland anställda, när budgeten diskuteras. Alla apotek kan inte fungera efter en och samma mall. När dessa lokala förhandlingar är avklarade får Apoteket ta beslut centralt.
Hur långt vill du att det lokala självbestämmandet på apoteken ska utvecklas och på vilka områden?
– Det beror mycket på vilka lokala förhållanden som råder. Jag tror att det på många platser finns behov av att apotekspersonal kan göra hembesök hos äldre, eller i skolor och daghem, för att ge råd om läkemedelsanvändning. Beslut om sådana tjänster måste lokala apotek kunna ta själv. Dessutom bör det finnas en större flexibilitet och möjlighet att bestämma lokalt ifråga om schemaläggning för personalen, säger Carina Jansson.
