Apoteken behöver bli mer lönsamma och staten bör därför höja handelsmarginalen. Det föreslår Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Handelsmarginalen är den ersättning som apoteken får av staten för att hantera försäljningen av receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånssystemet.
Vill höja handelsmarginalen
Som Läkemedelsvärlden rapporterat började TLV redan 2020 diskutera en ny översyn av handelsmarginalen. Nu har myndigheten gjort en sådan översyn och föreslår i sin årliga uppföljning av apoteksmarknadens utveckling att staten bör höja handelsmarginalen.
Skälet är att lönsamheten i apoteksbranschen nu enligt TLV:s bedömning är för låg för att garantera tillräckligt god apoteksservice i hela landet.
– Vår analys av lönsamheten fram till 2025 visar att branschens ekonomiska utveckling kommer att vara fortsatt svag, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.
Apoteksnedläggningar hotar
TLV varnar för att många apotek kommer att läggas ned om inget görs för att förbättra deras ekonomiska situation.
– De kostnadsökningar som redan uppstått under 2023 gör att vi nu bedömer att lönsamheten i branschen är på en nivå som gör apotek sårbara för ytterligare kostnadsökningar, säger Gunilla Rönnholm.
– Vi uppskattar att fler än vart tionde apotek är i riskzonen och kan som yttersta åtgärd läggas ner om vi inte gör något.
Glesbygden utsatt
Det finns i dag drygt 1400 öppenvårdsapotek i Sverige. Men de är ojämnt fördelade över landet.
I 96 av de 290 kommunerna finns endast ett apotek. I 115 av kommunerna finns en enda aktör men med fler än ett apotek.
“Om ett apotek skulle läggas ner i kommun där det endast finns ett apotek skulle det kunna försämra tillgängligheten påtagligt”, skriver TLV i sin uppföljningsrapport.
Höja handelsmarginalen ökar lönsamhet
Under åren 2016-2022 har branschens omsättning stadigt ökat. I grunden är apoteksmarknadens marknadsförutsättningar också förhållandevis goda, menar TLV.
Detta eftersom medicinska behov styr en betydande del av efterfrågan på apotekens produkter. Försäljning av receptbelagda läkemedel står för en viktig del av apotekens förtjänster.
Men när det gäller receptfria läkemedel och handelsvaror är konkurrensen hård och lönsamheten i branschen har försämrats under en rad av år. Åren 2020-2022 låg den så kallade rörelsemarginalen, som mäter lönsamheten, under två procent.
Klarar inte höjda kostnader
TLV anser att detta är en för låg nivå för att apoteksbranschen ska klara de omfattande kostnadsökningar som nu sker. Den ekonomiska utvecklingen i samhället ökar bland annat lokalhyror och personalkostnader.
Försvagningen av den svenska kronan gör det samtidigt svårt för apoteken att tjäna pengar på parallellhandel med läkemedel.
TLV tänker inte ta fram en helt ny modell för handelsmarginalen. I stället vill myndigheten skruva på de komponenter som ingår och skicka ut ett remissförslag i slutet av detta år.
Omkring 528 statliga miljoner mer per år
Ändringen kommer i varierande grad att beröra patienter, apotek, läkemedelsföretag, regionerna och staten, skriver TLV. Exakt hur ska myndigheten analysera närmare och återkomma till i en kommande konsekvensbeskrivning.
Men helt klart är att staten kommer att behöva höja sitt anslag till regionerna för kostnaderna för läkemedelsförmånen. Om höjningen av marginalen träder i kraft 1 februari nästa år blir den statliga extrakostnaden för 2024 cirka 484 miljoner kronor.
År 2025 blir den statliga utgiften omkring 528 miljoner kronor högre än med nuvarande regler.