I solskyddsmedel med kemiska UV-filter är det olika aktiva substanser som ger skyddet mot solen. Forskare vid den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA studerar hur dessa kemiska substanser påverkar kroppen. I en studie som publicerats i Jama undersökte de 48 friska frivilliga som smörjde eller sprayade på sig solskyddsprodukter med sex olika aktiva substanser.
Resultatet visade att alla sex substanserna togs upp i blodet och passerade långt över ett viktigt gränsvärde. FDA har valt gränsvärdet på 0,5 nanogram/ml för bland annat kemiska solskyddssubstanser. Koncentrationer i blodet som är lägre än detta värde efter en enstaka användning, anses för sådana ämnen generellt innebära en mycket låg cancerrisk.
Vid halter över detta gränsvärde måste produkten enligt amerikanska regler säkerhetstestas vilket inte skett med produkterna i studien.
Kemiska solskyddsmedel även i Sverige
Den aktuella undersökningen är en uppföljning av en mindre studie som samma forskargrupp publicerade i fjol. De undersökte då fyra substanser som används som kemiska UV-filter hos 24 försökspersoner och fann halter långt över nämnda gränsvärde. Studien blev uppmärksammad, även i Sverige eftersom solskyddsprodukter med dessa kemiska UV-filter är vanliga även på den svenska marknaden.
I den nya studien lottade forskarna de 48 försökspersonerna till en av fyra grupper som fick använda solskyddsmedel i form av lotion, aerosolspray, icke aerosolspray respektive pumpspray. De sex aktiva ingredienser som studerades var avobenzone, oxybenzone, octocrylene, homosalate, octisalate och octinoxate.
Försökspersonerna stannade på kliniken de första sju dagarna. Dag 1 fick de applicera solskyddsprodukten en gång på 75 procent av kroppsytan. Dag 2-4 applicerade de produkten fyra gånger om dagen, varannan timme.
De fick även lämna blodprover fortlöpande under tre veckor.
Absorberas via huden
Analys av blodproverna visade att redan den första dagen, efter en enda applicering, så passerades gränsvärdet för samtliga av de sex substanserna hos majoriteten av försökspersonerna. Många av dem fortsatte sedan att ha halter över gränsvärdet i mellan en och tre veckor, beroende på vilken av de kemiska substanserna det gällde.
Forskarna tog också hudprover från försökspersonerna och såg att huden efter 14 dagar fortfarande innehöll de aktuella substanserna trots att deltagarna duschade varje dag. Forskarnas hypotes är att det är den ganska långsamma absorptionen genom huden som förklarar att höga halter är kvar så länge i blodet.
Hälsorisker måste undersökas
Forskarna skriver att studien har flera begränsningar. En är att deltagarna inte utsattes för solstrålning under studien. Det skulle, menar forskarna, ha gjort förhållandena mer verklighetstrogna, men samtidigt svårare att kontrollera. En annan begränsning är att skillnader mellan olika formuleringar av solskyddsmedel och olika hudtyper inte testades systematiskt.
Forskarna framhåller vidare att vad de hittills visat är att de kemiska substanserna i hög grad tas upp, men inte om och i så fall hur detta påverkar kroppen. De påpekar att mer forskning krävs om hälsoeffekterna på kort och lång sikt av de olika substanserna.
För närvarande pågår ett arbete inom FDA med att ta fram nya regler med säkerhetskrav för solskyddsprodukter. Forskarna skriver att läkare och konsumenter i väntan på den vägledningen från FDA själva måste väga fördelar och eventuella risker med solskyddsprodukterna mot varandra.
