Nästan 40 procent av de fotbollsspelare som deltog i VM i Sydafrika 2010 uppger att de tog någon form av smärtstillande läkemedel innan varje match. Siffrorna kommer från en studie som publicerats i British Journal of Sports Medicine och har fått internationella fotbollsförbundets. Fifas medicinske chef, Jiri Dvorak, att höja rösten.
Han säger till BBC att det i flera fall går att prata om ett missbruk, då vissa selare tar upp till tre olika läkemedel inför varje match.
– Olyckligtvis ser vi också att användningen ökar. Yngre spelare tar efter de äldres och det är viktigt att uppmärksamma att det är ett problem.
Elitidrottare som tar höga doser smärtstillande som till exempel acetysalicylsyra och NSAID utsätter sig för en risk eftersom deras njurar och andra organ redan är extra belastade av de fysiska ansträngningarna. Diskussionen om bruket av smärtstillande har pågått även hemma i Sverige och Riksidrottsförbundet påbörjade för ett antal år sedan ett forskningsprojekt för att kartlägga användningen av läkemedel bland och kosttillskott svenska idrottare.
– Vi vet inte exakt hur stort bruket är men genom att samla data under flera år kommer vi att få intressanta resultat där vi kommer att kunna se hur det skiljer sig mellan olika idrotter, säger Håkan Nyberg, verksamhetsledare inom dopingfrågor på Riksidrottsförbundet.
Studien i British Journal of Sports Medicine , visar att det är stora skillnader beroende på vilka länder spelarna kommer ifrån och bland de flitigaste användarna är de från Nord- och sydamerika. Anledningen till att så pass stor del av spelarna tar läkemedel, tror Jiri Dvorak beror på att både spelarna själva och lagens läkare är under hård press att få tillbaka skadade i spel. Många tillåter sig inte den vila som behövs efter skada utan tar smärtstillande och spelar ändå.
I USA uppmärksammas nu också ett fall där 12 före detta spelare i NFL, en professionell liga för amerikansk fotboll, stämt ligan för att slentrianmässigt ha gett spelarna injektioner med ketorolak, en typ av NSAID, oavsett om de var skadade eller inte.
När Riksidrottsförbundets studie blir klar kan Håkan Nyberg inte säga, det handlar om tid och resurser.
– Men resultatet kommer med sin omfattningen att bli unik, säger han.
Enligt Per Renström, läkare vid Fotbollsförbundet har användningen bland svenska spelare minskat ordentligt sedan 90-talet.
– Då togs det piller som om det var tuggummi. Nu är både spelare och den medicinska personalen medvetna om riskerna och är väldigt mer restriktiva, säger han.