Hjärtsvikt drabbar cirka tre procent av befolkningen och förekommer i två former. Den första formen, som innebär en minskad förmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig, drabbar yngre patienter, främst män. Den andra drabbar främst äldre och kvinnor och innebär en minskad förmåga hos hjärtat att slappna av efter sammandragning. Fram till nu har den andra formen, diastolisk hjärtsvikt, varit omöjlig att behandla.
Forskare från Karolinska institutet har tillsammans med kollegor från Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset analyserat data från virka 40 000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret. Resultatet visar att patienter med diastolisk hjärtsvikt, så kallad HFPEF, som behandlats med ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hade högre överlevnad än patienter som inte fick behandlingen. Skillnaderna fanns fortfarande kvar efter att forskarna justerat för andra riskfaktorer.
Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som är skadliga för hjärtat på lång sikt. Både ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hindrar effekterna av stresshormonerna. Tidigare forskning har inte kunnat visa någon effekt av dessa läkemedel på diastolisk hjärtsvikt. Forskarrna tror att det beror på att studierna varit för små, men mer forskning behövs.
– Eftersom vi inte har gjort en så kallad randomiserad studie, där man lottar patienter till antingen behandling eller en kontrollgrupp som får placebo, måste vi fortfarande vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Men det stora antalet patienter som ingick i vår studie talar för att fler hjärtsviktspatienter skulle kunna få hjälp genom behandling med de här förhållandevis billiga läkemedlen, säger Lars Lund, docent vid KI och som lett studien, i ett pressmeddelande.
Studien har publicerats i tidskriften JAMA.
