Om antroposofpreparat ska regleras inom ramen för svensk läkemedelslagstiftning eller inte debatteras just nu inför det kommande regeringsbeslutet. Beslutet väntas komma senast den 30 juni då Vidarklinikens dispens att sälja dessa preparat går ut.
Flera tunga remissinstanser har argumenterat emot att de antroposofiska medlen inte ska bedömas på samma sätt som läkemedel i den svenska läkemedelslagstiftningen, med hänvisning till patientsäkerhet. Men från andra håll hörs argument för att preparaten ska få fortsätta användas på nuvarande sätt, det vill säga användas utan vetenskapligt bevisad effekt.
På SVT opinion skriver bland andra Maria Torshall, chefredaktör för tidningen Hälsa, om vikten av att svenskarna får tillgång till antroposofisk vård. Hon anser att det är viktigt att erbjuda medicinsk mångfald inom vården samt rätten att själv får välja sin vård.
I ett svar pekar Dan Larhammar, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Karin Meyer, vd för Apotekarsocietet, på att antroposofiska preparat har används utan krav på påvisad effekt, och att det i Torshalls inlägg inte framkommer att det handlar antroposofiska produkter och hur dessa ska användas. Vidare skriver de: ”Vår uppfattning är att svenska patienter ska kunna lita på de läkemedel som användas inom svensk sjukvård och att dessa är dokumenterat effektiva för sitt ändamål. Antroposofiska produkter har inte den dokumentationen.”.
Även Vidarkliniken, som i allra högsta grad berörs av beslutet, argumenterar för att en ny EU-paragraf ska införas som möjliggör att patientsäkra, men inte vetenskapligt effektbevisade preparat kan registreras som läkemedel. I en debattartikel i Altinget menar de att det finns forskningsresultat som pekar i positiv riktning och att det är viktigt att möjligheten att bedriva forskning inom området inte stängs ner.
Även här svarar Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten. Hon menar att Ursula Flatters och Anders Kumlander från Vidarkliniken blandar ihop begreppen antroposofisk medicin och antroposofiska ”läkemedel”. Vidare menar hon att det leder bort från diskussionen om antroposofiska produkter hat vetenskapligt dokumenterade medicinska effekter. I Vidarklinikens debattartikel anser Karin Meyer att det snarare är omhändertagande av patienterna som man ger uttryck för, något hon inte ifrågasätter. Om det bedrivs forskning bör den visas och granskas enligt gängse regler för svensk läkemedelslagstiftning, enligt Karin Meyer.
Frågan om hur de antroposofiska preparaten ska hanteras togs även upp under Läkarförbundets fullmäktige i helgen. Förbundet tillstyrkte då en motion från Sjukhusläkarna som handlar om att arbetsgivaren inte ska kunna kräva att läkare skriver remiss till vård som använder oregistrerade läkemedel. Om regeringen väljer att förlänga Vidarklinikens dispens för de oregistrerade antroposofiska medlen innebär det att läkare ska kunna vägra skriva remiss till Vidarkliniken.
Många väntade ett beslut från regeringen om antroposofmedel innan årsskiftet 2015/2016, men på grund av många ärenden prioriterades beslutet om ned. Regeringen valde då i stället att förlänga Vidarklinikens tillfälliga försäljningstillstånd för antroposofmedel med ytterligare sex månader. Vidarklinikens tillfälliga tillstånd löper ut den 30 juni och frågan om hur de antroposofiska preparaten ska hanteras inom svensk läkemedelslagstiftningfrågan bereds nu på regeringskansliet. Ett beslut väntas komma i juni.
