Hemliga avtal inget nytt

Nyligen presenterade SKL ett förslag om strukturerat införande av nya cancerläkemedel. En del av förslaget innebär att det inrättas en särskild delegation som sköter prisförhandlingar med läkemedelsföretagen. Eftersom SKL inte är en myndighet utan en intresseförening är inte de avtal som upprättas där offentliga

Men redan idag när landsting gör offentliga upphandlingar är priset många gånger dolt för andra än de inblandade.
-Det här är inget nytt. När vi pratar med våra upphandlare säger de att priset ofta är hemligt, det är någonting som förekommer inom ramen för lagen om offentlig upphandling, säger Bo Claesson, handläggare på SKL.

Som exempel nämner han den nationella upphandlingen av HPV-vaccin eller den av pandemivaccin under svininfluensan där prisdiskussionerna var hemliga. Ett landsting eller annan motpart kan säga nej till kravet på ett dolt pris men då är risken att företaget inte lämnar något anbud.

Förslaget från SKL att fler förhandlingar ska ske centralt via dem och deras expertgrupp NLT pekar mot att de hemliga avtalen kommer att bli fler. Detta är något som oroar Daniel Carlzon, läkare och klinisk farmakolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han menar att det gör det svårare för de som arbetar inom sjukvården att göra bra prioriteringar.
– När vi prioriterar  mellan olika behandlingar inom och mellan olika patientgrupper är ekonomin en parameter som vi tar hänsyn till. Det blir svårt att göra bra val om inte alla korten är på bordet. Det är också skillnad på avtal som gäller vaccin som ingår i nationella vaccinationsprogram, då behöver man inte ställa olika patientgrupper mot varandra på samma sätt.

På SKL är man inte helt nöjd med utvecklingen men ser det som ett nödvändigt ont.
– Vårt mål är självklart att priset ska vara offentligt. Men om vi blir stående mellan hötapparna och antingen får hålla dem hemliga eller betala 20 till 30 procent mer är det svårt att säga nej, säger Bo Claesson.

Han tror att en förändring skulle kräva att företagen själva tog initiativ till öppna avtal. Men att detta inte är troligt eftersom de inte vill skylta med att ha gett ett lågt pris till en köpare.

Med fler hemliga avtal riskerar Sverige också att förlora det kapital som byggts upp kring öppenhet och vad gäller samverkan mellan vård och industri.
– Att det är hemligt leder ju till frågor. Vad ingår egentligen i avtalen? Förekommer det motprestationer från vården? Hur väl står sig avtalet i jämförelse med andra EU-länder? Har alla relevanta företag blivit inbjudna på lika villkor? I värsta fall kan hemliga förhandlingar och avtal på sikt föda misstankar om korruption. Man kan också fråga sig om det är juridiskt riktigt att sluta sådana hemliga avtal,säger Daniel Carlzon.