DEBATT. Vårvärmen är äntligen här, i alla fall i södra delen av Sverige där detta också betyder att fästingarna vaknar till liv. Fästingburen hjärninflammation (Tick-borne encephalitis), TBE, orsakas av ett virus som i första hand sprids via fästingbett, men även till exempel via opastöriserad mjölk från djur som är infekterade men inte blir sjuka.
Upp till fyrtio procent av vuxna patienter har kvarstående besvär flera år efter efter akut sjukdom. Mortaliteten är 0,5-2 procent och högst hos äldre, som också har högre risk för svår sjukdom.
TBE-fallen ökar
De senaste åren har antalet anmälda fall uppvisat en stadigt ökande trend med en rekordnotering på 534 fall år 2021. Antalet fall per 100 000 invånare är mycket högt i flera svenska regioner, jämfört med andra högriskområden i Europa.
Denna utveckling har skett parallellt med rapporter från vaccinföretagen om alltfler sålda doser årligen. Det finns dock inget nationellt vaccinationsregister där dessa vacciner ingår, varför det saknas information om hur många doser som är givna och till vem.
Det gör att ingen vet hur stor andel av befolkningen som är skyddad och därmed är det svårt att följa smittans utbredning i landet. Det finns välbeprövade och säkra vacciner men det saknas nationella rekommendationer om vilka som ska vaccineras.
Smittskyddsläkarna i TBE-drabbade regioner har sedan många år förtjänstfullt kartlagt riskområden och formulerat vaccinrekommendationer utifrån var de anmälda fallen har smittas av TBE och om deras vaccinationsstatus.
Högre skydd med högre inkomst
I brist på ett vaccinationsregister så gjorde vi en uppskattning av vaccinationstäckningen i Stockholms län 2013. Våra resultat visade en vaccinationstäckning, definierat som minst en dos TBE-vaccin, på 53 procent. Multivariatanalys påvisade en klar ojämlikhet med högre chans att vara skyddad mot TBE hos de med högre inkomst.
En annan studie, baserad på slumpvis utskickade enkäter, har också visat att vaccinationstäckningen skulle påverkas positivt och framför allt gällande hushåll med låg inkomst, om TBE-vaccinet blev avgiftsfritt för den enskilde.
Mot ovanstående bakgrund undersökte vi sedan kostnadseffektiviteten av avgiftsfritt vaccin. Resultaten, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Vaccine 2018, visade att kostnaden är mycket lägre än vad som brukar anses rimligt när hälso- och sjukvårdens insatser skall prioriteras, exemplifierat som 27 762 SEK per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) om barn från 3 år erbjuds vaccin i ett högincidensområde som Stockholms län.
År 2022 publicerades också en gedigen sammanställning av sjukdomsbördan och dess kostnad för samhället i Sverige, av forskaren Daniel Slunge med flera i tidskriften Emerging infectious diseases. Detta underlag visar tydligt att kostnaderna är stora och kan med fördel användas som underlag för beslut om subventionerat vaccin.
Anmärkningsvärt att Stockholm dröjer
På regional nivå har flera positiva politiska fattats för att bidra till mer jämlika förutsättningar för prevention oavsett inkomst. Först ut var Sörmland 2018 med kostnadsfri vaccination till barn och därefter har Uppsala, Östergötland, Örebro och snart Västmanland följt efter.
Det är dock anmärkningsvärt att Region Stockholm, ett av högriskområdena för TBE, fortfarande inte fattat beslut i denna fråga trots att det har funnits tydliga underlag i flera år. I Västra Götaland försvåras frågan av att hela regionen inte är drabbad på samma sätt men icke desto mindre har det varit en tydlig ökning av antalet fall.
På Åland och i Österrike finns det väldokumenterade och positiva erfarenheter av att införa subventionerat TBE-vaccin. I Sverige har vi regioner som ännu inte har drabbats av TBE men de ekologiska förutsättningarna finns med ett varmare och blötare klimat och invånarna reser och semestrar som tur är mellan regioner.
Fortsatt upp till regionerna
Givet en fortsatt hög incidens, hur många som drabbas varje år, med individuellt lidande och komplikationer som följd, samt en beräknad hälsoekonomisk vinst med kostnadsfri vaccination så är det beklämmande att det fortfarande saknas ett nationellt vaccinregister för epidemiologisk uppföljning och en tydlig nationell prioritering för jämlika förutsättningar till vaccination.
I skrivande stund håller Folkhälsomyndigheten på med ett sedan många år mycket efterlängtat arbete att formulera nationella rekommendationer för vilka som bör vaccineras och hur. Så länge vaccineringen inte ingår i ett nationellt vaccinationsprogram så kommer det dock inte finnas förutsättningar för att registrera vaccindoserna och även vara upp till regionerna att besluta om eventuella subventioner.
Vetenskapligt grundade beslut skapar förtroende
Sista veckan i april har WHO utlyst ”World Immunization Week” och vaccintveksamhet är deklarerat som ett av världens stora hälsohot. Globalt orsakar ojämlik vaccinering av barn, som inte ens erbjuds de mest basala vaccinerna för skydd mot mässling, stelkramp och difteri, många dödsfall och komplikationer.
Utvecklingen har förbättrats de senaste decennierna men tyvärr försämrades läget tydligt igen i samband med pandemin. Sverige är ett rikt land med hög barnvaccinationstäckning och förtroende för myndigheter.
De ökande inkomstklyftorna och vaccinationstveksamhet i vissa grupper av samhället kräver dock att många gemensamma insatser för att bibehålla detta. Vetenskapligt förankrade beslut och nationell samordning av vaccinbeslut, inom rimligt tid, bidrar till förtroende och tydlighet.
