Forskare på Karolinska institutet har kartlagt all forskning om covid-19 som publicerades under den inledande fasen av pandemin. De vanligaste ämnesområdena var sjukvårdens respons, kliniska manifestationer och psykosocial påverkan av pandemin.
Vissa områden som till exempel sjukvårdsrespons minskade över tid, medan bland annat kliniska manifestationer och skyddsåtgärder ökade.
Forskarna tittade också på vilken forskning som publicerades i de tidskrifter med högst genomsnittlig vetenskaplig rankning. Där stack ämnesområden som riskfaktorer, immunologi och kliniska manifestationer ut.
Mest forskning i drabbade länder
Kartläggningen visar också att det var de länder som hade drabbats hårdast av pandemin, det vill säga USA, Kina, Italien och Storbritannien, som hade flest publikationer.
– Våra resultat ger en bild av hur forskningssamhället reagerar på en pandemi, vilka frågor som prioriteras och var i världen forskningen sker, säger Martin Nordberg, läkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset, i ett pressmeddelande.
Studien har publicerats i Journal of medical internet research och forskarna har även utvecklat en hemsida där analysen uppdateras automatiskt.
Förhoppningen är att kartläggningen över forskning om covid-19 ska förbättra möjligheten att rikta framtida forskning till de områden där den behövs som mest.
Använde maskininlärning
I den medicinska databasen Pubmed har hittills över 60 000 covid-19-relaterade publikationer indexerats. Det höga antalet har gjort det svårt att få en överblick över forskningsläget med traditionella metoder.
– Trots att covid-19 är en ny sjukdom har redan flera systematiska litteraturgenomgångar publicerats. Dessa är dock mycket tids- och resurskrävande att genomföra, ligger i regel långt efter de senaste publicerade resultaten, och fokuserar endast på en specifik aspekt av pandemin, säger Andreas Älgå, läkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset och Karolinska Institutet i pressmeddelandet.
För att få en bättre överblick tog forskarna tog hjälp av maskininlärning. På så sätt kunde de analysera nyckelområden i ett forskningsfält och följa förändringar. I analysen ingick totalt 16 670 artiklar som handlade om covid-19 och hade publicerats under perioden 14 februari till 1 juni 2020. De delades in i 14 delområden.
På hemsidan som forskarna har tagit fram uppdateras analysen automatiskt och utvecklingen kan följas kontinuerligt.
– Vi hoppas att våra resultat, inklusive hemsidan, kan hjälpa forskare och myndigheter att skapa en strukturerad uppfattning av den samlade vetenskapen kring covid -19 och rikta framtida forskning, säger Andreas Älgå.
