340 miljoner kronor. Så mycket minskade kostnaden för läkemedel under det första kvartalet i år jämfört med samma period förra året. I år var försäljningsvärdet drygt 4,1 miljarder kronor, förra året blev den knappt 4,5 miljarder kronor. Alla uppgifter bygger på Apoteksbolagets statistik och uttrycks som AUP, apotekens utförsäljningspriser, om inget annat anges.
Nu svänger pendeln kraftigt tillbaka. I januari var försäljningsvärdet i princip oförändrat. I februari minskade försäljningsvärdet med 11 procent och i mars med 13 procent.
Den kraftiga nedgången i mars kom trots att även mars -96 var en minusmånad för läkemedelsförsäljningen. Då minskade försäljningen, mätt som antal definierade dygnsdoser med 7,6 procent och värdet med 3 procent (AIP).
Den fallande trenden är väntad mot bakgrund av den exempellösa uppgången i november-december 1996, då alla tiders rekord slogs. Dels såldes läkemedel i fjol som konsumeras först i år och dels blev läkemedel dyrare för konsumenterna vid årsskiftet.
Effektiv läkemedelsreform?
När effekterna av hamstringen successivt ebbar ut kommer det att framstå tydligare om huruvida läkemedelsreformen fick den önskade effekten ? lägre läkemedelskostnader.
Statens kostnad för läkemedelsförsäkringen har minskat kraftigt (se artikel här intill); från drygt 3,7 miljarder kronor under januari-april 1996 till knappt 3,0 miljarder i år. Minskningen är 764 miljoner kronor, vilket är avsevärt mer än försäljningsvärdet. En slutsats kan vara att reformen är på väg att minska statens läkemedelskostnad.
Reformen har ökat kostnaden för patienterna med 250 miljoner kronor under årets första tre månader, från 1 703 miljoner kronor 1996 till 1 953 miljoner kronor i år.
Patienternas andel av kostnaden ökade från 38 procent första kvartalet 1996 till 47 procent i år. Det nya systemet där patienterna betalar mer i början, under högkostnadsskyddsnivån, medför att patientandelen ökar.
Troligen kommer denna andel att sjunka i takt med att allt fler uppnår gränsen för frikort i det nya systemet. Å andra sidan går de gamla frikorten ut, varefter även dessa konsumenter ska betala enligt det nya systemet.
Kraftigt bakåt för astmamedel
Hamstringen var mest markant för läkemedel mot astma, läkemedel som fram till årsskiftet var kostnadsfria. I november-december toppade glukokortikoider och beta-2-stimulerande astmamedel ökningsstatistiken.
Nu ligger de i topp när det gäller de kraftigaste minskningarna av försäljningen. Steroiderna, som ökade allra mest, minskar nu mest.
Blodtrycksmediciner gick också kraftigt upp under hamstringen och backar nu tillbaka. Kalciumantagonisterna ökade mycket kraftigt, men går också kraftigt tillbaka.
Dessa läkemedel har allt mer hamnat i fokus i den allmänna debatten om läkemedel där nyttan ifrågasätts.
I flera år har till exempel både SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, och NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, propagerat för en restriktivare användning av de nya blodtrycksmedlen, bland annat kalciumantagonister, så länge det saknas studier som bevisar att de minskar dödligheten.
Även Losec minskar
Även Losec, Sveriges och världens största läkemedel, mätt i försäljningsvärde, minskar också. En bidragande orsak, dock inte den största, är framgångarna för den parallellimporterade varianten av Losec, som säljs till ett pris som är 10-15 procent lägre än Astra Hässles.
Enligt uppgifter har Cross Pharmas parallellimport tagit en femtedel av Losec-marknaden i Sverige. Förra året var AUP för Losec en knapp miljard kronor. Tar parallellimportören en femtedel av denna till 15 procent lägre pris innebär det att kostnaden för Losec minskar med knappt 30 miljoner kronor på ett år, eller 3 procent.
Men i både februari och mars låg försäljningsminskningen för Losec kring 20 procent.
Få grupper ökar
Det är få grupper läkemedel som ökar under det första kvartalet. Den största procentuella uppgången visar sömnmedel och lugnande preparat. Uppgången låg stabilt kring 12 procent under årets tre första månader.
Kolesterolsänkare, framför allt statiner, tillhörde förra årets vinnare. Under förra året var ökningen av AUP 76 procent. Under första kvartalet i år var ökningen mer måttlig, 6 procent.
Lika stor procentuell ökning av AUP visade läkemedel i heparingruppen. För båda grupperna noterades den största ökningen i januari, därefter har ökningstakten avtagit.
Neuroleptika visar en motsatt trend. I januari var ökningen svag, men den har successivt ökat och den genomsnittliga ökningen är hittills i år 6 procent.
Statens kostnader för läkemedel minskar ännu kraftigare än försäljningsvärdet. Statens kostnader för läkemedel blev 764 miljoner kronor lägre under årets fyra första månader i år jämfört med 1996. Det motsvarar en minskning med 20 procent.
Statens syfte med reformen var att lägga över en miljard av statens kostnader för läkemedel på konsumenterna. Men i kalkylerna hade man inte räknat med minskad konsumtion.
? Priselasticiteten verkar vara större än man tänkte sig. Dessutom reagerar kanske förskrivarna genom att skriva ut färre och billigare preparat, säger Tor-Olov Mellgren, riksförsäkringsverket.
Hamstringen i slutet av 1996 kostade staten mer än en miljard kronor. Men det tycks ändå som om läkemedelsreformen blir en god affär för staten, i det längre perspektivet. Med nuvarande kostnadsnivå dröjer det bara några månader tills tappet förra året är återtaget.
? Nedgången i januari var väntad, men att den har hållit i sig längre är överraskande, säger Tor-Olov Mellgren.
Den kraftiga nedgången hade blivit ännu större om den inte motverkats av att många personer fick frikort i och med sina läkemedelsköp under hamstringen. Detta bidrar till att öka kostnaderna för staten nu. Men detta slår alltså inte genom på slutsumman. n