Akut myeloisk leukemi, AML, är den vanligaste formen av leukemi hos vuxna. För att ta reda på hur olika kända genetiska avvikelser inverkar på prognosen genomförde forskare vid University of Texas en studie som publicerades i oktobernumret av tidskriften Blood (2006;108;2358-2365).
Forskarna undersökte aktivering av tre komponenter, en för varje signalväg, som fanns hos nyligen diagnostiserade patienter. De undersökte prov från blod och benmärg från 188 vuxna personer. Analysen visar att ju fler av dessa signalvägar som är aktiva, desto sämre prognos har patienten.
De patienter där inte någon av signalvägarna var aktiv hade en genomsnittlig överlevnad på 78,6 veckor jämfört med 23,4 veckor för de patienter som hade hög aktivitet hos alla tre signalvägarna. Studien visade också att den kumulativa effekten av de tre blockeringarna var större än den effekt som borde ha uppnåtts genom att addera deras individuella effekt.
Forskarna menar att läkemedel som bara hämmar en av dessa molekyler inte har så stora förutsättningar att lyckas och att det är viktigt att nya terapier angriper flera signalvägar.
Som singelterapi kommer ett läkemedel vid AML troligen att misslyckas kliniskt när det i stället skulle kunna ingå i en framgångsrik bredare attack på sjukdomen, påpekar forskarna.
Men att ta fram sådana terapier innebär flera utmaningar. Det kräver samarbete av läkemedelsföretag och universitetsforskare som har rättighet till de ämnen som är aktiva i de olika signalvägarna.
Paradigmskifte krävs
Idag har majoriteten av alla cancerläkemedel i tidig utveckling endast ett molekylärt mål och den andelen väntas öka. Men att det oftast ligger flera mutationer bakom och att cancern ofta undkommer läkemedelsangreppet genom att använda alternativa signalvägar bekräftas alltför ofta av resultaten av kliniska studier. Det skriver cancerforskaren Judith Karp i en kommentar i samma nummer av Blood.
Hon menar att man bör lyssna noga på forskarnas väl underbyggda bön om ett nytt paradigm i utvecklingen av nya cancerläkemedel. Fler kombinationer av experimentella substanser bör testas för att på så sätt angripa sjukdomen från olika vinklar.
Kortsiktig effekt
Med dagens behandling blir patienter med AML som regel bättre till att börja med, men sjukdomen kommer ofta tillbaka. Bara 20 procent av patienterna blir botade med läkemedelsbehandling och tio procent med benmärgstransplantation.
En av cancerbehandlingens stora framgångar har varit utvecklingen av målinriktad terapi för en annan form av leukemi, kronisk myeloisk leukemi. Läkemedlet imatinib hämmar ett avvikande protein som orsakar sjukdomen och ökar den genomsnittliga femårsöverlevnaden från 50 till 90 procent. Men för AML fungerar inte detta angreppssätt eftersom sjukdomen aktiveras på mer än ett sätt.
Svårigheter kliniskt
Bengt Westermark, professor vid Uppsala universitet och forskningschef på Cancerfonden, tror också att många målinriktade terapier kan få svårt att visa klinisk effekt. Det finns två ytterligheter i sättet att se på cancerbehandling. Det ena är att det finns cancerceller som har gjort sig helt beroende av en enda molekyl för att kunna växa. Och i det fallet, som vid kronisk myeloisk leukemi, räcker det att hämma den för att påverka tumörutvecklingen.
– Men om jag får komma med en personlig gissning så kommer det snarare att vara undantag än regel, säger han.
För det mesta aktiverar tumörcellerna flera olika signalvägar och där behöver man kombinera olika läkemedel för att få effekt. Man kan också se att monoterapier sällan haft så stor framgång, påpekar han.
För att förstå hur det fungerar liknar Bengt Westermark sjukdomen med Londons tunnelbana.
– Om man ska hindra någon från att ta sig från en station till en annan så behöver man ofta bomba flera stationer eftersom det alltid finns alternativa vägar att ta sig fram.
Men om det är lätt att teoretiskt inse fördelarna i ett sådant resonemang kan det vara praktiskt svårt att genomföra eftersom företagen sitter på sina olika substanser.
– Om man ser det ur företagsteknisk synvinkel så borde det finnas särskilda finansieringssystem för sådana studier, säger han.
