GSK toppar välgörenhetslista

När organisationen Access to medicine rankar världens läkemedelföretag är det utifrån vilka som gjort mest för utvecklingsländer. I topp står Glaxosmitkline (GSK), och organisationen konstaterar också att europeiska läkemedelföretag är bättre på initiativ som hjälper fattiga än de amerikanska bolagen.

22 jun 2010, kl 12:39
0

Annons

Organisationen har tagit fram ett index, The access to medicine index, som mäter de 20 största läkemedelsföretagens insatser för människor i världens fattiga delar. Indexet tar bland annat hänsyn till vad läkemedelsföretagen gör för att bekämpa 33 prioriterade sjukdomar, både vad gäller att forska fram nya läkemedel och öka tillgången på de läkemedel som redan finns. Med hjälp av information från företagen själva och data från WHO och olika rapporter sätts det på poäng på företagen som sen vägs samman till ett indexvärde.

I 2010 års mätning hamnar GSK i topp med 3,7 i index, de hamnade i topp även 2008 som var första gången rakningen gjordes. På andra och tredje plats har Merck och Novartis letat sig in med 3,1 respektive 2,9 i index. På sista plats hamnar företaget Daiichi Sankyo. Astrazeneca har fallit ner från en sjätteplats 2008 till en sjundeplats 2010.

Access to Medicine lyfter också fram ett antal olika initiativ som de tycker är särskilt lovvärda. Bland annat beskriver de ett projekt som Novo Nordisk genomför i Tanzania där de genom att samarbeta med olika distributörer av läkemedel lyckats få ner priset som patienten betalar med 50 procent. GSK får beröm för sin forskningspipeline som innehåller vaccinkandidater mot fem olika smittsamma sjukdomar som står med i listan på de 33 prioriterade sjukdomarna.

Även världens generikabolag rankas. Topp tre på den listan är tre indiska företag, Ranbaxy, Cipla och Dr. Reddys.

Grundaren av indexet, Wim Leereveld, säger i en kommentar till 2010 års resultat att de ser att företagen gör mer nu för människor i fattiga länder. Framförallt syns en ökning i antalet forskningsprojekt och i engagemanget för att få till bra prissättningsmodeller i fattiga länder. Samtidigt, konstaterar Wim Leereveld, kan företagen fortfarande göra mycket mer.