Apotek Hjärtat presenterade nyligen en Sifoundersökning om våra läkemedelsvanor. Den visade bland annat att var femte tillfrågad hade låtit bli att fullfölja en ordinerad läkemedelsbehandling någon gång under de senaste fem åren. Oroande, menade apotekskedjan, och skrev att om det handlar om en antibiotikakur så kan ”en i förtid avbruten behandling öka risken för resistenta bakterier eller leda till att den åkomma som behandlas kommer tillbaka”.
Men är det verkligen så farligt att hoppa över de sista kapslarna i antibiotikakuren om man känner sig bra igen? Läkemedelsvärlden bad allmänläkaren Anna-Lena Fastén att reda ut begreppen. Anna-Lena Fastén arbetar på Strama Stockholm. Strama står för Samverkan mot antibiotikaresistens och finns i alla Sveriges regioner.
Har du märkt att många patienter kortar av sin antibiotikakur?
– Nej, men de är nog kanske inte så benägna att berätta det för doktorn i så fall.
Stämmer det att risken för resistenta bakterier ökar om man slutar ta antibiotika innan hela kuren är klar?
– Både och, kan man säga. Det kan inte utvecklas fler resistenta bakterier som en direkt följd av en förkortad behandling eftersom resistens utvecklas i närvaro av antibiotika, inte i dess frånvaro. Men det kan ändå finnas ett indirekt samband genom att infektionen kan komma tillbaka om patienten slutar med behandlingen i förtid. I så fall måste man ofta sätta in mer antibiotika vilket totalt sett leder till större antibiotikaanvändning och därmed till ökad risk för resistensutveckling.
Så det är viktigt att fullfölja antibiotikabehandlingen även om symtomen försvinner?
– Grundregeln måste vara att förskrivarna följer gällande behandlingsrekommendationer och att patienterna tar behandlingen enligt förskrivarens ordination. Behandlingarnas längd är ofta tilltagen med lite marginal just för att infektionen inte ska återkomma.
Men forskningsstudier har väl visat att många standardbehandlingar mot olika vanliga infektioner är längre än nödvändigt?
– Ja, det stämmer. Fler och fler studier visar att det går att förkorta många antibiotikabehandlingar, ibland har man då samtidigt ändrat doseringen. Kortare behandling har i dessa studier gett lika god effekt som den längre standardbehandlingen.
– Och i takt med att vi får ökad kunskap så ändras också rekommendationerna och behandlingarna görs kortare. Det är bra med tanke på både resistensutvecklingen och påverkan på patienternas tarmflora. Men att på egen hand göra behandlingen kortare än ordinerat är däremot ändå ingen bra idé.
Hur står det till med antibiotikakunskapen hos allmänheten i Sverige, tycker du?
– Det finns numer en utbredd medvetenhet om att vara återhållsamma med antibiotika för att motverka resistensproblemen. Det blir därför också lättare och lättare att ha resonemang med människor om att bara ta antibiotika när det är motiverat. Något som har kommit på senare år är att man som läkare ibland till och med måste försöka övertyga en del om att de faktiskt behöver en antibiotikabehandling.
