Den internationella världsorganisationen WHO har i många år argumenterat för att vaccination mot hepatit B bör införas i ländernas vaccinationsprogram. Idag har närmare 170 länder hörsammat detta, bland annat de flesta europeiska länder.
I Sverige har myndigheterna varit kallsinniga mot förslaget, och istället valt att vaccinera riskgrupper. Förutom barn till föräldrar som kommer från länder där hepatit B är en vanlig sjukdom har också till exempel intravenösa missbrukare erbjudits gratis vaccinering.
Bland barn vaccineras idag mellan 15 och 20 procent utifrån Socialstyrelsens rekommendation för barn till föräldrar som kommer från länder med hög prevalens av hepatit B.
Bland de intravenösa missbrukarna har man dock haft en mycket låg täckningsgrad. Socialstyrelsen konstaterar att riskgruppsvaccinationen är otillräcklig.
– Det finns många skäl till att vi nu föreslår att vaccinering mot hepatit b ska ingå i barnprogrammet. Det är ett bra vaccin som passar ihop med de andra barnvaccineringarna eftersom man ger det i samma perioder. Många landsting har också redan beslutat att införa det så då blir det en rättvisefråga att införa det lika i hela landet, säger Agneta Holmström, chef på Socialstyrelsens enhet för hälso- och smittskydd.
Socialstyrelsen var på gång att föreslå en allmän vaccinering mot hepatit B för några år sedan.
– Men det kom en pandemi och hpv-vaccinering emellan, så det här har fått stå tillbaka lite grann.
Redan idag är det många som vaccineras, förutom kanske 20 procent av alla barn som besöker BVC så säljs det hepatit B-vaccin i mer än 200 000 doser per år till vuxna för riskgruppsvaccination. I den gruppen ingår också vaccinering vid utlandsresor.
Bland skälen att införa generell vaccination anges också att det minskar stigmatiseringen.
När den allmänna vaccineringen införs kan Agneta Holmström inte svara på.
– Förslaget är nu ute på remiss till alla berörda. Efter det kommer vi att lämna ett förslag till regeringen som fattar beslutet.
