I Uppsala ökade landstingets kostnader för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet med 9,4 procent. Ökningen för hela landet var 3,5 procent.
Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, som tagit fram siffrorna uppger att skillnaderna mellan landstingen bland annat beror på hur landstingen arbetar med att föra över kostnader från läkemedelsförmånen till slutenvård.
Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för LFN, påpekar också att en kostnadsökning i sig inte säger om läkemedel används rätt eller inte.
? Om vi använder de effektivaste läkemedlen och får en kostnadsökning är det bra, men beror ökningen på att vi använder läkemedel ineffektivt är det förstås negativt. Vi kan se att ökningen bland annat beror på nya dyra läkemedel mot cancer och reumatism och det är naturligtvis angeläget att vi får nya mediciner mot de sjukdomarna, säger Ann-Christine Tauberman.
LFN arbetar med att gå igenom grupper av läkemedel för att bestämma vilka som ska subventioneras och vilka som inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet. År 2006 granskades magsyraläkemedel av myndigheten och det har nu gett resultat. Enligt LFN har kostnaderna för magsyraläkemedel minskat med 13 procent vilket motsvarar 56 miljoner kronor.
Före generikareformen var det vanligt att läkemedelskostnaderna steg med ungefär tio procent om året och i det perspektivet är en ökning på 3,5 procent inte särskilt hög. Men 2006 steg kostnaderna enbart med en procent.
? Ökningen i år är lite större än vad vi varit vana vid de senaste åren, men det är ändå ingen stor ökning. Om man ser hittills i år har 14,8 miljarder kronor använts de första nio månaderna för landstingens läkemedelskostnader och det innebär att det finns en del kvar av det statsbidrag som avsattes för 2007, säger Ann-Christin Tauberman.
Statsbidraget till landstingen för subventionerade läkemedel 2007 är 21,5 miljarder kronor.