Kungliga vetenskapsakademien tilldelar fem yngre forskare Göran Gustafssonprisen på sammanlagt 33 miljoner kronor. Forskarna är verksamma i Umeå, Lund, Uppsala, Göteborg respektive Stockholm.
Göran Gustafssonprisen går till yngre forskare i medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik. Prissumman har i år höjts till 6,6 miljoner kronor vardera där 300 000 kronor består av ett personligt pris och resten är ett anslag fördelat på tre år.
Belönar TBE-forskning
Priset i medicin går till Anna Överby Wernstedt, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon får priset för ”bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar”.
Anna Överby Wernstedt har fokuserat på det fästingburna virus som orsakar hjärninflammationen tick borne encephalitis, TBE. En infektion som nui blir allt vanligare i Sverige, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.
TBE-viruset hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C. Anna Överby Wernstedt försöker både ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan och hur kroppen försvarar sig mota viruset.
Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan samspelar för att hindra att viruset sprider sig vidare.
Vill utveckla läkemedel
De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till en inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar då bidrar till inflammationen är något som Anna Överby Wernstedt studerar.
Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.
– TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt i ett pressuttalande.
Pris för ny kunskap om bakterier
Vasili Hauryliuk, lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet får priset i molekylär biologi för ”banbrytande studier av hur proteinsyntes regleras i bakterier”.
Vasili Hauryliuk forskar om hur bakterier tillverkar proteiner. Ungefär hälften av de antiobiotika som används i dag riktar in sig på proteinsyntesen för att på så sätt hämma tillväxten av bakterier.
För att kunna utveckla nya antibiotika är det därför viktigt med en djupare förståelse av hur processen går till. Vasili Hauryliuks forskargrupp har bidragit med viktiga pusselbitar inom detta forskningsområde.
Forskar även om bakteriofager
På senare tid har forskargruppen också intresserat sig allt mer för så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som ”äter” bakterier och kan användas som ett alternativ till antibiotika. De kan till exempel komma till nytta för att läka särskilt besvärliga sår.
Bakteriofager kan också användas till att behandla svåra bakteriella lunginfektioner som uppstår hos patienter med cystisk fibros.
– Bakteriofagterapi utvecklas snabbt runt om i Europa och Amerika, men än så länge ligger Sverige lite efter. Eftersom det finns stora problem med antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika så kan detta vara en väg framåt, säger Vasili Hauryliuk.
Tre till får Göran Gustafssonprisen
De övriga tre som får Göran Gustafssonprisen 2024 är:
- Sebastian Westenhoff, professor i biokemi vid Uppsala universitet, som får priset i kemi.
- Giovanni Volpe, professor i fysik vid Göteborgs universitet, som får priset i fysik.
- Alexander Berglund, docent i matematik vid Stockholms universitet, som får priset i matematik.
Får vara högst 45 år
Göran Gustafssonprisen är resultatet av en donation och delades ut första gången 1991. De delas ut av Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Först nominerar svenska universitet och högskolor kandidater. Dessa förslag granskar Kungliga vetenskapsakademien och lämnar sitt förslag på pristagare till stiftelsen.
Enligt prisstadgarna ska pristagarna vara högst 45 år och ha för avsikt att göra det mesta av sin forskning i Sverige.
