Tillgången på möjliga läkemedel mot covid-19 i Sverige är tillräcklig, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten. Det svaret gav han vid en snabbinkallad presskonferens på onsdagen. Folkhälsomyndigheten arrangerade presskonferensen tillsammans med Socialstyrelsen med anledning av att risken för nya svenska covid-19-fall har ökat.
Ingen inventering av läkemedel
Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall informerade om myndighetens arbete med att hålla koll på sjukvårdens beredskap för coronaviruset. Att planera och bygga beredskapen är regionernas ansvar, men Socialstyrelsen stöttar, samordnar och inventerar.
Efter sin senaste inventering av regionernas covid-19-beredskap kom Socialstyrelsen med en rapport i förra veckan. Den sade bland annat att regionerna för närvarande har tillräckliga lager av personlig skyddsutrustning. Det gäller skyddsutrustning för vårdpersonal som ska ta hand om personer med eventuell covid-19-smitta.
– I dagsläget finns skyddsutrustning som räcker för 5 000 provtagningar och 1 400 vårddygn. Utrustningen är väl fördelad mellan regionerna i förhållande till deras folkmängd, sade Johanna Sandwall.
Någon liknande inventering av tillgången till läkemedel för vård av kritiskt sjuka covid-19-patienter har Socialstyrelsen hittills inte gjort.
– Det beror främst på att vi inte har någon entydig bild av vilka läkemedel som skulle vara relevanta att inventera, svarade Johanna Sandwall.
Bedömer att läkemedlen räcker
Statsepidemiolog Anders Tegnell menade dock att vissa antivirala läkemedel kan vara intressanta om det blir aktuellt att vårda svårt sjuka med covid-19 i vårt land. Det handlar om sådana läkemedelskandidater som nu prövas under utbrottet i Kina, och som Läkemedelsvärlden tidigare berättat om.
Bland de läkemedel som testas finns hiv-läkemedlet Kaletra (lopinavir, ritonavir) och den experimentella substansen remdesivir. Båda har tidigare visat effekt mot coronavirus i djurstudier. Preliminära resultat från de pågående studierna i Kina tyder på att de skulle kunna ha positiv effekt vid covid-19.
– De rapporterna följer vi förstås noga för att se om det skulle kunna bli aktuellt att använda någon av dessa behandlingar här, sade Anders Tegnell.
Finns det risk att det uppstår läkemedelsbrist om vården vill använda exempelvis ett hiv-läkemedel mot covid-19?
– Nej, det tror vi inte. Det handlar om läkemedel som vi redan har rätt stor omsättning av i normalläget, svarade Anders Tegnell.
Inte heller när det gäller olika typer av intensivvårdsläkemedel såg han någon ökad risk för bristsituationer. Han menade att de volymer som “hela tiden finns i systemet” bör räcka även för det lilla antal covid-19-patienter som, enligt nuvarande bedömning, kan komma att behöva sjukhusvård.
Och han trodde inte heller att coronaviruset genom sekundära bakterieinfektioner hos svårt sjuka kan komma att öka behovet av sjukhusantibiotika.
– Från vad vi ser i dag i länder med många covid-19-fall tyder inget på ett ökat antibiotikabehov.
Mycket hög risk för fler fall
Folkhälsomyndigheten gick ut med sin ändrade riskbedömning av covid-19-utbrottets påverkan på Sverige igår. Detta efter en helg med en dramatisk utveckling av antalet smittade av det nya coronaviruset från Kina i Iran, Italien och Korea.
– Både Italien och Iran är länder dit Sverige har många resande. Därför bedömer vi att vi fått en ökad risk för att flera importfall ska dyka upp i vårt land, sade Anders Tegnell vid presskonferensen.
Hittills har omkring 300 misstänkta fall av covid-19 kontrollerats med laboratorietester i vårt land. Bara ett fall har konstaterats, i Jönköping. Men Folkhälsomyndigheten bedömer efter den senaste utvecklingen nu risken för fler fall av covid-19 i Sverige som mycket hög.
Det betyder dock fortfarande inte att myndigheten ser en stor risk för att vi ska få en omfattande smittspridning i landet.
– Risken för omfattande smittspridning är enligt vår bedömning låg om vi fortsätter att hantera importfall lika bra som hittills, sade Anders Tegnell.
Det är de regionala smittskyddsenheterna runt om i landet som tar hand om misstänkta fall av coronasmitta. Hanteringen av importfall går ut på att förebygga att en smittad person för smittan vidare. Dessutom spårar smittskyddet dem personen varit i kontakt med och följer upp dem.
Detta är, menade Anders Tegnell, ett effektivt arbetssätt som räcker långt även om vi får ett ökat antal personer som blir sjuka efter att ha smittats utomlands. Han betonade dock samtidigt att Folkhälsomyndigheten uppdaterar sina riskbedömningar varje vecka på basis av en löpande och omfattande omvärldsbevakning.
– Den nuvarande bedömningen bygger på den kunskap vi har just nu, och kan komma att ändras när vi får ny information.
