God följsamhet till råd i Kloka listan

Forskare från bland annat Karolinska institutet har undersökt hur väl förskrivare i Stockholmsregionen har följt råden som ges i Kloka listan under åren 2000 till och med år 2015. Ganska bra visar det sig.

Under första året när listan infördes, år 2000, följde i genomsnitt 75 procent av förskrivarna råden gällande val av förstahandspreparat. Följsamheten har därefter ökat och år 2015 var motsvarande siffra 84 procent.

Forskarna har använt olika databaser kopplade till hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting, bland annat databasen med rekommendationer från Kloka listan och läkemedelsförskrivningsregistret.

I studien, som är publicerad i tidskriften British Medical Journal, undersöktes också följsamheten hos förskrivare i vårdformer där förskrivare inom öppenvården följde rekommendationerna till 90 procent år 2015 För förskrivare inom slutenvården var följsamheten sämre och där följdes råden i 75 procent av fallen.

Författarna tittade också på fyra olika läkemedelsgrupper och på hur väl råden följdes inom dessa. De läkemedel som undersöktes var statiner, protonpumpshämmare, ssri- och snri-läkemedel och cox-hämmare. Även där konstaterades att förskrivarna i hög grad följde rekommendationerna.

Råden gällande statiner var både att öka användningen av dem i patientgrupper med stor risk för hjärt-kärlsjukdom och att förskriva substansen simvastatin som förstahandsval. Råden kring substans baserades på simvastatins kostnadseffektivitet med lågt pris tack vare patentutgång och på dess väl dokumenterade egenskaper.

Mellan åren 2002 och 2015 ökade också den generella förskrivningen av statiner från cirka 26 doser per 1 000 invånare och dygn till 60 doser per 1 000 invånare och dygn. Bland de förskrivna statinerna utgjordes redan år 2000 den största delen av simvastatin för att från och med år 2013 få sällskap av atorvastatin som förstahandsrekommendation. Detta sedan patentet för atorvastatin gick ut året innan.

I artikelns diskussionsdel tar författarna statin som ett exempel på nyttan med Kloka listan och beskriver hur kostnaden för de blodfettssänkande läkemedlen skulle ha ökat med mer än 14 miljoner kronor år 2008 om 10 procent av statinerna som förskrevs skulle ha varit det dyrare atorvastatin jämfört med simvastatin.

Även inom de övriga läkemedelsgrupperna menar författarna att Kloka listan varit avgörande för förskrivningsmönstret. Bland annat konstaterar man att rekommendationerna om förskrivning av ssri-läkemedlet citolapram var avgörande för att hålla nere förskrivningen av det dyrare escitolapram, som marknadsfördes hårt av läkemedelsbolagen.

Inom området protonpumpshämmare hade dock rekommendationerna om förskrivningsmängd dåligt genomslag. Trots råden om att minska onödig förskrivning ökade volymerna av protonpumpshämmare mellan åren 2002 och 2015 för att landa på en nivå där cirka 4,5 procent av befolkningen nu behandlas med läkemedlen. Rekommendationerna att i första hand förskriva omeprazol följdes dock.

Eftersom studien baseras på en historisk genomgång av olika register finns inget orsakssamband mellan rekommendationerna i Kloka listan och den faktiska förskrivningen. Författarna skriver dock att en av studiens styrkor är att man undersökt data från hela Stockholmsregionen vilket inkluderar alla förskrivningar från alla förskrivare mellan åren 2000 och 2015.