Ragna – Regulatory agencies global network against AMR – är ett nybildat globalt nätverk mot antibiotikaresistens. Idén är att samla läkemedelsmyndigheter från så många länder som möjligt för att tillsammans utforska vad just myndigheter kan göra för att bekämpa resistensutveckling.
Verksamheten i Ragna samordnas av svenska Läkemedelsverket som fått detta uppdrag av Världshälsoorganisationen, WHO.
– Trots att vi pratat om det växande problemet med antimikrobiell resistens i decennier, går det alltför långsamt att åstadkomma förändringar som kan bromsa den negativa utvecklingen. Vi behöver fler konkreta verktyg som går snabbt att ta i bruk, säger Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson till Läkemedelsvärlden.
Myndigheter i nätverk mot antibiotikaresistens
Ofta finns det, menar han, redan sådana effektiva verktyg i olika länders regelverk och regulatoriska verksamhet.
– I Ragna tror vi att dessa verktyg i form av regler och myndighetsutövning skulle gå att använda mycket mer än hittills för att bekämpa antibiotikaresistens
Genom erfarenhetsutbyte identifierar nätverkets medlemmar goda exempel från olika länder och sammanställer dem. Målet är att kunna presentera resultatet i samband med FN:s högnivåmöte om antimikrobiell resistens i september 2024.
Startade i maj
Startpunkt för Ragna var ett internationellt AMR-möte i Genève i början av maj i år. Det var den så kallade kvadripartiten som hade bjudit in företrädare för 200 länder. Mötet har refererats i en artikel i the Lancet.
Kvadripartiten består av FN-organen World health organization (WHO), Food and agriculture organization (FAO), UN environmental programme och World organization for animal health (WOAH).
Sammanslutningen utgår från en helhetssyn på AMR som innefattar såväl människo- och djurhälsa som miljö- och jordbruksfrågor.
Bildade nätverk mot antibiotikaresistens
Temat för majmötet var den receptfria försäljning av antibiotika som fortfarande är mycket vanlig i världen och förekommer även i Europa. Eller närmare bestämt hur man ska kunna fasa ut den receptfria försäljningen som kraftigt bidrar till resistensdrivande överkonsumtion av antibiotika.
– Framför allt på djursidan är den receptfria försäljningen på många håll hisnande hög, säger Björn Eriksson.
Han deltog i konferensen och presenterade svensk lagstiftning på området och hur Sverige arbetar med dessa frågor. I samband med det blev Läkemedelsverket tillfrågat om att leda det fortsatta arbetet med att engagera världens läkemedelsmyndigheter, tillsammans med kvadripartiten.
– Vi tackade ja och höll ett virtuellt uppstartsmöte den 28 juni. Uppslutningen var stor redan från början och nu är myndigheterna i 100 länder med. Det är fantastiskt bra!
Lär av varandra
Arbetet sker i nätverksform och nätverket fick det förkortningsbaserade namnet Ragna. Medlemmarna samverkar genom regelbundna digitala möten där de lär av varandra och samlar förslag på konkreta insatser som just läkemedelsmyndigheter kan göra.
– Alla länder har något att bidra med, säger Björn Eriksson och försäkrar att även Sverige, trots vårt långvariga antibiotikaarbete har saker att lära av andra:
– Till exempel Madagaskars myndighet har presenterat sitt intressanta och välutvecklade system för att snabbt få ut ny information till alla läkare direkt i deras telefoner.
Regler kan behöva skärpas
Vid högnivåmötet i FN ska Ragna presenterat den regulatoriska verktygslåda som nätverket samlat ihop. Björn Eriksson menar att många verktyg säkerligen går att använda i fler länder utan att man behöver ändra lagstiftningen.
Men regelskärpningar kan också behövas, även i Sverige, anser han.
– Något som vore bra är till exempel att öka apotekens möjligheter att öppna läkemedelsförpackningar med antibiotika så att man kan expediera bara det antal tabletter som verkligen går åt till den förskrivna behandlingen.
– Det är en farlig epidemi av resistens som hotar. Vi måste göra allt som går och även små begränsningar av onödig antibiotikakonsumtion kan vara till hjälp.
