Geriatriker som värnar om barnen

Läkemedelsverket, den anrika apotekarutbildningen och en mängd biotechföretag som härrör från Pharmacia gör Uppsala till läkemedelsstaden framför andra. Nu blir greppet om medicinsverige än fastare. Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, Lok, valde i höstas Uppsalabon Kerstin Hulter Åsberg till ny ordförande.
Kerstin Hulter Åsberg tar emot i landstingets lokaler mellan Fyrisån, Uppsala Slott och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

Ett av dina första initiativ var att varna för en alltför generös förskrivning av rimonabant (Acomplia). Varför?
? Det var erfarenheterna från Xenical och Reductil. Vi vet att läkare utsätts för starkt tryck från patienter som vill prova nya bantningspreparat. Läkarna måste vara medvetna om att rimonabant kan medföra allvarliga biverkningar som depression och ångest.

Kommer du att varna för fler preparat?
Det tror jag säkert, men man kan inte göra det för ofta.

Vilken makt har läkemedelskommittéerna i förhållande till andra institutioner för att värdera mediciner?
? Vi stödjer myndigheternas arbete. Vi vill inte omvärdera det de säger utan istället lyfta fram deras åsikter.
Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, var till exempel väldigt tacksam för att vi gick ut och manade till försiktighet med rimonabant. I det fallet citerade vi LFN ordagrant.
? Läkemedelskommittéernas styrka är att vi befinner oss så nära förskrivarna. Vi ska hjälpa myndigheterna att få ut sina budskap.

Ansvarskommittén presenterade nyligen ett förslag om att upphäva lagen om läkemedelskommittéer. Vad anser du om det?
? Läkemedelskommittéerna har växt fram på ett naturligt sätt vid sjukhusen för att det behövs några som väljer vilka mediciner som ska köpas in, hur man ordnar med säkerheten kring läkemedel och så vidare. Allt det måste skötas lokalt.
? Framgångsfaktorn för kommittéerna är deras närhet till förskrivarna och det ska man vara rädd om. Det spelar ingen roll om det står i lagen eller inte om man förstått verksamheten.

I en ny avhandling från Uppsala universitet har  Ingeborg Björkman intervjuat nyckelpersoner i läkemedelskommittéer. Hon konstaterar att kommittéerna saknar ett tydligt patientcentrerat förhållningssätt. Vill du ända på det?
? Jag tycker att det här med läkemedelsgenomgångar är patientcentrerat. Vi har också kampanjer som vänder sig till allmänheten. Vi ska till exempel ordna en sömnskola som syftar till att visa ickefarmakologisk behandling av sömnproblem. Anledningen är sömnpreparatens biverkningar som till exempel yrsel, dagtrötthet och ökad risk för fall.

Du tog som ordförande för Uppsalas läkemedelskommitté initiativ till Sveriges första kloka lista för barn. Kommer du att arbeta för att fler landsting tar fram reklistor för barn?
? Jag har skickat ut listan till de andra kommittéerna och talat om att den blev uppskattad hos oss. Listan har framför allt bidragit till att uppmärksamma hur lite evidensbaserad kunskap det finns för de vanliga medicinerna för barn. Nu kommer ny lagstiftning inom EU som förhoppningsvis bidrar till fler studier på mediciner som används av barn och unga.

Genom barnlistan har du uppmärksammat att barn och läkemedel är ett eftersatt område. Vilka andra områden vill du rikta ljuset mot?
? Jag vill synliggöra grupper av patienter som själva har svårt att driva sin sak. Det är de yngsta, de äldsta som inte längre själva bestämmer vilka läkemedel de får, hjärnskadade och psykiskt sjuka.

Vad anser du om att 6-7 procent av befolkningen äter antidepressiva läkemedel?
? Vi har från läkemedelskommittéernas sida valt att se positivt på det så länge det minskar antalet fall av självmord. Samtidigt vet vi att det överförskrivs antidepressiva medel.

Varför ska alla läkemedelskommittéer göra egna kloka listor? Om ni istället tar fram en nationell lista sparar ni resurser som ni kan använda till producentoberoende fortbildning.
? Vi lägger idag begränsad tid på reklistorna. Jag vet inte vem som vill ha en nationell lista. Vi går mot en utveckling där apoteksmonopolet avvecklas för att mångfald ska skapas. Skulle vi då göra tvärtom i den här frågan och få ett monopol på rekommendationslistor?

Vilka är egentligen fördelarna med många lokala listor?
? Följsamheten blir bättre om råden är lokalt förankrade. Dessutom har själva arbetet med listorna ett värde i sig. Diskussionen som leder fram till rekommendationerna är lika viktig som det man kommer fram till.

Det faktum att olika landsting förordar olika läkemedel gör att behandlingen kan skilja sig avsevärt i olika delar av landet. Hur går det ihop med kravet på lika vård för alla?
? Vi har skillnader i landet vilket vi ser vi på försäljningsstatistiken. Därför behöver vi kvalitetsriktlinjer. Men är det något man lär sig som doktor är det att man kan lyckas på flera sätt. Att alla gör likadant leder inte nödvändigtvis till ett lyckat resultat.

Kan du se några nackdelar med lokala rekommendationslistor?
? Egentligen inte så länge de bygger på ett evidensbaserat underlag. Listorna skapar förutsättning för konkurrens. Om det bara fanns en nationell reklista skulle många läkemedel slås ut.

Sedan förra året har Skåne, Västra Götaland och Stockholm en reklista vardera. Går vi mot en utveckling med färre kloka listor?
? Jag tror det. Vi kommer nog att få fler regionala listor. I Uppsala-Örebroregionen har vi idag sex till sju listor. Jag tror att vi på sikt kommer att göra en gemensam.

Vad skiljer dig från tidigare ?lokförare??
? Mina kliniska erfarenheter från mindre sjukhus. Hela mitt liv har jag varit inblandad i den basala vården på små sjukhus. Jag kommer parallellt med mitt uppdrag som ordförande att fortsätta arbeta som geriatriker och internmedicinare på lasarettet i Enköping.

Vilka frågor kommer du att driva ?
? Äldre personers läkemedelsanvändning är viktig och vi kommer att arbeta med miljöfrågor. Vi vill begränsa förskrivningen av miljöfarliga mediciner som till exempel kinoloner, det antidepressiva preparatet Sertralin och vissa sömnmedel. Vi vill också att läkare skriver ut mindre startförpackningar, för att minska antalet läkemedel som skrivs ut men inte används.
? Vi kommer även att arbeta för generisk förskrivning. Försöken med generisk förskrivning i Västra Götaland var framgångsrika och i andra länder fungerar det bra.

När tror du att vi får generisk förskrivning i Sverige?
? Jag hoppas att frågan tas upp i Apoteksutredningen. Om ett förslag läggs nästa år kanske vi har det år 2010.

Endast en läkemedelskommitté har en apotekare som ordförande. Vore det inte rimligt att apotekarna tog en större plats med tanke på deras stora kunnande om läkemedel?
? Det är en väldig styrka att ha läkare som ordförande. Läkare lyssnar på andra läkare och ska man få ett genomslag hos förskrivarna bör nog läkare vara ordförande i kommittéerna.

Tycker du att farmacevternas kompetens tas tillvara idag inom kommittéerna?
? Här i Uppsala gör vi det i högsta grad. Vi har med apotekare i vår kommitté och vi har bidragit till att landstinget anställt kliniska farmacevter.
? Jag tycker att man ska se kliniska farmacevter som en ny grupp som kan göra stor nytta i sjukvårdsteamet. De kan gå igenom läkemedelslistor och med hjälp av databaser identifiera olämpliga förskrivningar.
? Jag behandlade nyligen en 82-årig dam i Enköping som hade 26 mediciner när hon blev remitterad till mig. Jag bad apotekaren Anna Ekman vid Hemvårdsenheten för äldre i Uppsala att gå igenom damens läkemedel och föreslå vilka ändringar som kunde göras. Hon upptäckte mediciner som gavs i för hög dos i förhållande till ålder och njurfunktion och hon ifrågasatte flera preparat vilket hjälpte mig att snabbare välja vilka läkemedel som jag skulle sänka dosen på och vilka jag kunde sätta ut direkt.
? När jag senare följde upp patienten visade det sig också att hon hade blivit mycket piggare, konstaterar Kerstin Hulter Åsberg glatt.