Nästan en tredjedel av de 112 problem som apotekare Bettina Pfister upptäckte i samband med sina genomgångar av journalerna på avdelningen för akutmedicin på Nus berodde på läkemedel som var mindre lämpliga för patienter med nedsatt njurfunktion. I nästan vart fjärde fall fanns en risk för oönskade interaktioner med patientens övriga mediciner.
Över- eller underdosering och oavsiktlig dubbelförskrivning var andra vanliga problem. I nio journaler saknades de laboratorieprov som bör bilda underlag för medicineringen. Felaktiga doseringsintervall och olämplig beredning förekom i ett par fall.
Läkaren rättade sig efter apotekarens förslag i 44 av de 49 fall som kunde följas upp.
? För en farmacevt är det en väldigt utmanande uppgift att gå igenom patientjournaler. Jag lär mig otroligt mycket. Samtidigt är det lite nervöst. Jag är van att vara på ett apotek där alla vet vad jag kan. På vårdavdelningen träffar jag andra yrkeskategorier som inte alltid vet hur en apotekare kan vara till hjälp, säger Bettina Pfister.
Akutmedicin har ingen planerad verksamhet. Patienterna kommer dit direkt från akuten. Deras symtom är ofta diffusa och svårtolkade. Vårdtiderna blir korta och patientgenomströmningen stor.
Bettina Pfister arbetade på akutmedicin under en och en halv timme, tre dagar i veckan under en tremånadersperiod i vintras. Hon träffade inte patienterna utan gjorde sin bedömning helt och hållet genom att gå igenom journalerna.
Interaktioner vanligast
I november 2002 startade läkemedelskommittén i Västerbotten ett projekt för att undersöka om en apotekare i vårdlaget kan höja kvaliteten av läkemedelsanvändningen. Projektet planerades och genomfördes i samråd mellan apotekare Bettina Pfister, läkemedelskommitténs informationsläkare Ulla Söderström och ledningen för sektionerna för gastroenterologi och endokrinologi.
Bettina Pfister arbetade även då på avdelningen en och en halv timme tre gånger i veckan. Vid varje tillfälle granskade hon samtliga journaler för inneliggande patienter.
Under de fem månader som detta projekt pågick gick hon kontinuerligt igenom 212 patientjournaler. Hon identifierade 85 läkemedelsrelaterade problem och lämnade förslag på behandlingsalternativ. I 55 fall följde läkaren förslaget.
I andra liknande projekt i Sverige har de flesta läkemedelsrelaterade problemen upptäckts när apotekaren talat med patienterna. I umeåprojektet hade apotekaren inga samtal med patienten utan koncentrerade sig på journalgenomgångar.
Risk för interaktion mellan olika läkemedel eller mellan läkemedel och föda var de vanligaste problemen. Det var också många patienter som hade fått läkemedel som var mindre lämpliga på grund av nedsatt njurfunktion eller andra kontraindikationer. Oavsiktlig dubbelförskrivning, över- eller underdosering, olämpliga doseringsintervall samt otydlig ordination eller biverkningar förekom också.
Stor uppskattning
De läkare och sjuksköterskor som besvarade projektets frågeformulär ansåg att apotekarens medverkan i stor utsträckning hade förbättrat läkemedelsanvändningen. De ville också fortsätta samarbetet.
Informationsläkare Ulla Söderström har bara fått positiva reaktioner från sina läkarkolleger i projektet.
? Doktorer på en vårdavdelning är så stressade att de har lite dåligt samvete över allt de inte hinner. Det kan kännas som en lättnad för dem att någon ser över deras ordinationer, kommenterar hon.
Bettina Pfister hade trott att läkarna skulle förhålla sig avvaktande till hennes synpunkter.
? Men det blev nästan tvärtom. Det jag gjorde blev uppskattat. Jag hade inte väntat mig så positiv respons. Specialistläkarna vet mer om läkemedlen inom sitt område än jag gör. Men de tyckte det var bra att jag kunde hjälpa dem med kunskap om interaktionen mellan de olika läkemedlen, säger Bettina Pfister.
Undervisningssjukhusets stora genomströmning av AT- och ST-läkare innebar dock vissa brott i kontinuiteten.
? Mitt arbete bygger mycket på den personliga kontakten. När det kommer en ny läkare måste jag ta allt ifrån början, förklarar hon.
Ett annat problem är att medicinkliniken på Nus fortfarande använder pappersjournaler.
? Journalerna följer med patienterna på undersökningarna och är bara tillgängliga under lunchtid. Då är också läkarna på lunch. Jag fick lämna skriftliga meddelanden med förslag till åtgärder i journalerna. Det skulle vara bättre att kunna sitta ned och diskutera patienten tillsammans, tycker Bettina Pfister.
Mer samarbete på gång
Ett närmare samarbete mellan apotekare och läkare håller nu på att byggas upp även vid andra vårdinrättningar i norra sjukvårdsregionen. Ett nätverk med ett tjugotal apotekare som arbetar med vårdintegrerad farmaci träffades i slutet av april i Umeå. Flera av dem kunde berätta om svårigheten att förankra den nya arbetsmodellen hos ledningsorganisationer med besparingskrav.
? För en apotekare är det svårt att visa på hälsoekonomiska vinster. Det krävs en studie tillsammans med en ekonom. Medicinkliniken på Nus ser istället till kvalitén. Det är också ett sätt att spara pengar, säger Bettina Pfister.
Verksamhetschef Kerstin Lagerwall på medicinkliniken är mycket nöjd och vill se en fortsättning på samarbetet mellan vårdlaget och apotekaren.
? Jag kan inte säga att vi ser några synliga resultat. Men jag är övertygad om att vi kommer att göra det på sikt. Då tänker jag inte bara på att vi ska kunna sänka läkemedelskostnaderna utan också på att patienten får rätt läkemedel, säger hon.
Både rutinerade överläkare och läkare under utbildning är positiva till kompetensutbytet.
? Läkarna tycker att det ingår väldigt lite farmakologi i dagens läkarutbildning. De behöver kompletterande kunskap, berättar Kerstin Lagerwall.
Läkemedelskommittén tog hand om kostnaderna för den första projekttiden på medicinklinikens sektioner för gastroenterologi och endokrinologi, men genomgångarna på akutmedicin betalades av medicinkliniken. Närmast står avdelningarna för njurmedicin och hematologi på tur för liknande granskningar.
? Läkarna vill att apotekaren ska komma till avdelningen på tidpunkter när de har möjlighet att prata med henne. Hon kommer bland annat att vara med på sittronderna, där det kan bli en dialog med både läkare och sjuksköterskor, berättar Kerstin Lagerwall.
Carin Mannberg-Zackari