På sjukhusens vårdavdelningar finns i regel elektroniska journaler, medan ordinationslistor för läkemedel ofta förs på ett papper vid sidan om.
Listorna blir inte alltid fullständiga och färdas bara i bästa fall samma väg som patienten mellan sjukhusens avdelningar.
En patients ansvarige läkare skriver ibland ut läkemedel för kronisk behandling ? ovetande om att patienten har samma läkemedel med ett annat preparatnamn hemma i byrålådan.
Dessa tre scenarion är tänkbara ? och förmodligen inte helt ovanliga ? på svenska sjukhus idag. Adderar man till detta de många tänkbara läkemedelsrelaterade kommunikationsproblem som kan uppstå mellan sjukhusen, primärvården, sjukhemmen och apoteken är det lätt att inse att möjligheterna till missförstånd blir nästan obegränsade.
? Två bidragande orsaker är de tydliga gränserna mellan klinikerna och de omfattande sekretesslagarna. Den personliga integriteten har, på gott och ont, drivits oerhört långt. En negativ effekt är att ett smidigt utbyte av information mellan de olika vårdverksamheterna motverkas, säger Laila Mattiasson, projektledare vid Västra Götalandsregionens IT-centrum.
? Resultatet blir ofta informationsförvirring och en situation som är oacceptabel sett i ett medicinskt säkerhetsperspektiv.
Oberoende av plattform
I Västra Götaland har medvetenheten om problemen utmynnat i en ambition att göra patientens läkemedelslista gemensamt tillgänglig och möjlig att uppdatera på sjukhusen, inom primärvården, i den kommunala sjukvården samt på apoteken.
Idén kläcktes i Apotekets och Västra Götalandsregionens gemensamma styrgrupp
för samverkan i läkemedelsfrågor, ett samarbetsforum som skapades häromåret på initiativ av regionens läkemedelschef Hans Ekman.
Ett projekt med syfte att skapa en gemensam läkemedelslista sjösattes följaktligen i februari i fjol. Nu bygger projektgruppen på regionens IT-centrum en teknisk lösning baserad på ett så kallat öppet kommunikationsprotokoll.
? Oberoende av vilka journalföringsprogram eller motsvarande som används ska läkemedelslistan kunna läsas och upp-
dateras på vårdcentraler, apotek, sjukhem och sjukhuskliniker under förutsättning att patienten godkänt detta, säger Staffan Dahlin, systemutvecklare för projektet.
Dubbelt behörighetssystem
De vårdinstanser som saknar datoriserad journalföring, till exempel vissa sjukhuskliniker, ska istället kunna nå läkemedelslistan över en webbsida som är rigoröst skyddad från obehöriga besök.
Överhuvudtaget är säkerhetstänkandet centralt i projektet. Behörighetssystemet är dubbelt ? listan nås först efter inloggning och namnet på den person som gör ändringar registreras.
? Det handlar visserligen inte om hyperkänslig information från journaler utan ganska lösryckta data om läkemedelsanvändningen. Ändå ställs förstås krav på att vårdpersonalen har ett korrekt förhållningssätt till informationen. Efter uppmärksamheten kring Leif Blombergs död har etik- och tystnadspliktsfrågorna hamnat högt upp på agendan inom vården i regionen, säger Laila Mattiasson.
Ökad medicinsk säkerhet
Projektets huvudsyfte är att öka den medicinska säkerheten genom att göra läkemedelslistan tillgänglig.
? På så sätt kan vi bidra till att överbrygga den osäkerhet som ofta råder idag inom vården på grund av bristande informationsflöden. De ekonomiska vinster som projektet kan tänkas medföra är inte något mål i sig utan kan ses som positiva bieffekter, säger projektledaren Laila Mattiasson.
Satsningen är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen och Apoteket AB. I en inledande testverksamhet deltar tre apotek i östra Göteborg, medicinkliniken på Östra sjukhuset, Bergsjöns vårdcentral samt den kommunala sjukvården i Bergsjön.
Läkare involverade
I första hand väntar nu testning av systemet på dessa platser till hösten.
? Det ultimata målet vore att involvera hela Göteborg och på sikt hela Västra Götalandsregionen. Men det finns fortfarande för många osäkra kort för att säga när och om detta blir verklighet, säger Laila Mattiasson.
Projektet är nu i en fas där kartläggning och analys övergår i utveckling av ett pilotsystem. Anpassningar av primärvårdssystemen och utveckling av webbgränssnittet pågår, medan ytterligare utredning behövs vad gäller sjukhussystemen och system för att integrera apoteken.
Flera läkare och sjuksköterskor är redan på planeringsstadiet involverade i projekt-, styr- och webbanvändargrupper. Vårdpersonalen har bland annat bidragit till kravspecifikationer för de olika vårdmiljöerna.
Förutom de olika arbetsgrupperna, en rad leverantörer med flera arbetar i dagsläget fem personer med projektet på halvtid vid Västra Götalandsregionens IT-centrum i centrala Göteborg. Budgeten ligger på cirka två miljoner kronor och delas mellan regionen och Apoteket AB.
Samtycke krävs
Patientjournallagen kräver att patienten godkänner att information om förskrivna läkemedel får föras över mellan samtliga inblandade vårdgivare. Listan kan sedan fungera tills patienten eventuellt tar tillbaka detta samtycke. Då stryks all information om patienten från listan.
? Det är viktigt att poängtera att samtycket och överföringen bara omfattar läkemedelsinformationen och inte journalanteckningarna, säger Laila Mattiasson.
När fördelarna väl är förklarade tror hon inte att det kommer att bli svårt att få samtycke från de patienter som utgör den främsta målgruppen för projektet ? äldre och andra personer med många sjukdomar och stor läkemedelsförbrukning.
Testområdet omfattar bland annat en behandlingsenhet för missbrukare i Bergsjön, och av förklarliga skäl kan det bli svårt att nå gruppen läkemedelsmissbrukare.
? Men för missbrukare med god självinsikt som vill sluta kan listan faktiskt vara ett medel för att nå ända fram. Läkaren upptäcker ju om patienten redan fått Sobril av en annan läkare.
Juridiskt frågetecken
En juridisk fråga kvarstår dock att lösa innan projektet kan bli verklighet på apoteken. På apotek får idag, enligt receptregisterlagen, ingen information på individnivå lagras mer än tre månader. Det är oklart huruvida lagen tillåter att apoteken tillför uppgifter till den gemensamma läkemedelslistan.
Ambitionsnivån för projektet, och apotekens delaktighet i det, bestäms därför till stor del av hur Datainspektionen ställer sig till en ansökan som Apoteket AB lämnat in till myndigheten. Ansökan är gemensam för detta projekt och det så kallade läkemedelsprofilprojektet (se LMV 1-2/02).
? Jag kan tänka mig att Apoteket vill integrera detta projekt med läkemedelsprofilssystemet på längre sikt, säger Laila Mattiasson.
Om ansökan godkänns är tanken att apotekspersonalen bland annat ska kunna tillföra en kvittens till den gemensamma läkemedelslistan när läkemedel hämtas ut.